Gänget bakom The Barn verkar gå från klarhet till klarhet. Färskast i barn(a)skaran är Teaterkällaren med bara några veckor på nacken. Men den unga åldern märks inte av när man kliver in i källarlokalen. Här verkar allt vara under kontroll och känslan av ett klassiskt lunk infinner sig snabbt.
Eftersom undertecknad helt glömt att boka bord på den fulla restaurangen får vi sitta i baren. Något som visar sig vara ett vinnande koncept med såväl snabb som personlig service, go musik och ett avslappnat häng. Vill ni ta en kik i resten av lokalen också? Jo men visst, såklart. Innan vi vet ordet av får vi en guidad tur genom den långa källaren och alla dess rum. Kvällens bartender eller guide förtjänar redan ett MVG. Menyn är lagom stor och innehåller ett antal lite mindre och några större rätter. Ost, kött och dessert. Efter att ha funderat kring storleken på hungern över en San Gabriel Birra Bionda, alltså en go italiensk öl i snygg förpackning, bestämmer vi oss för ett gäng mindre rätter.
Vi kör helvegetariskt vilket inte är något problem då menyn erbjuder en hel del köttfria alternativ. De mindre rätterna kostar runt 140 kronor och vi käkar råraka med löjrom och picklad lök, pizza med svamp och oliver på en bädd av blomkål samt svamprisotto med rosmarin och mängder med parmesan. Vällagat och oerhört gott. Det märks att maten är tillredd med någon form av kärlek. Hörde jag nytt förhållande, hörde jag nykär? Maten får således toppbetyg, men de små rätterna är helt klart mindre och för den hungrige är tre smårätter nog lite väl lite.
Självfallet är desserten viktig och serveras en efterrätt med nemesis i namnet kan man inte göra annat än att testa – chokladnemesis med maracuyasås, hallonmacaron och tahitivaniljglass. Mustigt chokladig, lagom seg och typ den godaste desserten på länge.
Teaterkällaren börjar på topp och jag håller tummarna för att förhållandet håller i längden. God mat, trevlig lokal, bra läge och schysst service. Jag vill ses igen!
