Kvarteret Åkern

Foto: Christian Andersson.

I september förra året tog Ivan Jurman över gamla På Besök och började hamra fram det som idag är Kvarteret Åkern. Väntan på öppningsdagen har varit lång och olidlig, men nu är äntligen den bruna pappen som täckt fönstret borta. Förväntningarna är höga när vi tittar in bara några dagar efter öppningen.

Det är fullsatt till bristningsgränsen när vi kommer. Ett vindrickande par blir bortkört när vi dyker upp för att göra anspråk på vårt bord. Servitören försvinner ordlöst direkt efter att vi satt oss. Menyn består av sju rätter med prisintervall 75-120 kronor samt osttallrik (85 kronor för tre stycken) och dessert för 55 kronor. Vi vill prova alla sju varmrätter på menyn, vilket passar bra då du behöver runt tre rätter vardera för att bli ordentligt mätt. När vi frågar vilka rätter som ingår i kockens val måste servitören gå och höra i köket. Stämningen är stressig. Efter runt 20 minuter vid bordet dyker det upp bröd och smör. Smöret är utan överdrift det godaste vi ätit. Någonsin, helt ofattbart. Smaken av att vara gjort från scratch på plats är tydlig och det har en underbar gräddighet och syra.

Dags för första rätten. Vi äter råbiff som först känns smakfattig men faktiskt är mycket ren och frisk i sin enkelhet. Nummer två är en brunmurrig rätt som består av ugnsbakad lök, kokt korn och en grissky som behövs för att ge kornen identitet. Tydligen skulle det vara gruyere till, men den är av någon anledning inte med. Den tredje rätten är en gulaschartad gryta på ris tillsammans med grönkål och pocherat ägg. Den är god men känns märkligt lunchig och kostcirkelaktig. Skulle passa utmärkt som lunch faktiskt, tillsammans med en kall öl.

Efter tre delade rätter är vi redo för kockens val. Först en rotsellerikomposition där rotsellerin blir sitt bästa jag tillsammans med saltsyrlig yoghurt och sötma från päron. Klart en av de bättre rätterna! Nästa rätt består av morötter, bearnaisesås och färsk körvel. Det låter underligt men vi blir glada när vi upptäcker hur välavvägda smakerna är. Efter kommer en extremt sjuttiotalsaktig brun anrättning med ugnsbakad savoykål omgärdat av tre identitetslösa potatisar på en sjö av gräddig brunsås. Varken mer eller mindre. Det känns som att vi är i Prag. Eller hemma hos någon sjuttiotalslover. Eller båda. Vi förstår ingenting. Det är såklart gott (vem gillar inte kål och sås?) men finesslöst. Det känns som att de vill göra en poäng med denna rätt, oklart vilken. Kanske att de är burdusa, lantliga och inte rädda att verka omoderna. I så fall lyckas de. Sista rätten är kvällens största besvikelse, och dessutom den näst dyraste på menyn. I en skål med smakfattig buljong badar kokt morot, purjo, bönor och bitar av kycklingbröst. En i sällskapet fnissar och säger att det känns som att äta förkyld och inte känna smak, vilket tyvärr är en träffsäker analys.

Kvarteret Åkern är ett sympatiskt ställe, men det märks att de är nyöppnade på den stressiga atmosfären och den virriga serveringspersonalen. Jurmans kompositioner är omväxlande friska och lena eller stabbiga machosmaker med mycket kropp och umami. Att det är överhängande grönsaksbaserat är inget man tänker på ens som inbiten köttälskare, men rätterna behöver i många fall slipas på. De vill vara lantliga och no-bullshitiga men besticken kommer trots allt i en puttinuttig papperspåse med krogens logotyp på, och kål-och-sås-rätten är extremt plump i sitt framförande men presenteras ändå med kålet omgärdat av en perfekt cirkel potatisar. Trots den stundtala osäkerheten i utförandet ser vi fram emot att komma tillbaka. Och vi ser fram emot att äta smöret igen. Mycket av det.