På Kolmården lever idag en flock av de sista 3 000 europeiska bisonoxarna i världen. Trots att djuret som här i Europa kallas visent är till storleken något mindre än sin amerikanska kusin är arten det största levande däggdjuret i vår världsdel sedan uroxen dog ut. För att främja artens fortlevnad och motverka inavel slaktas i snitt ett djur om året i Kolmårdens djurpark. Och just detta år hamnar det på vår tallrik när vi besöker Gastrologik. Restaurangen tar därmed den samtida trenden att söka efter de bästa och därmed ofta mest sällsynta råvarorna till en oanad nivå.
Hela måltiden är utformad som en välregisserad föreställning ända från det ögonblick vi får en tom meny i handen tills vi lämnar krogen med Gastrologiks egna lilla coffee-table bok under armen. Eller riktigt tom är inte menyn, det finns två olika storlekar på menyer att välja mellan. En mindre för 695 kronor eller den större på producenternas villkor för 995 riksdaler. Det är psykologiskt svårmotiverat att inte välja den senare av de två och medan vi väntar på den första av sex rätter välkomnas vi av en portion persiljeglass. Det visar sig bara vara en i raden av aperitifs och palate cleansers som serveras före, under och efter rätterna. Efter fyra timmar bland algsmör, tryffeldoftande vaktelägg och tidigare nämnda visent glömmer man snart bort både tid och rum. Personalen är nästan löjligt pretentiös, men om man tittar lite närmre kan man skönja en glimt i ögat på den kypare som viker och lägger vårt sällskaps servetter så snart någon i det lämnar bordet.
Uppläggningarna är variationsrika, den norska trendtorsken Skrei kommer till exempel in på en bädd av varma stenar som ser ut att vara hämtade från prydnadsskåpet i ett tonårsrum någon gång under tidigt nittiotal. Det råder emellertid aldrig någon tvekan om att Gastrologik vet exakt vad de sysslar med, och det råder ingen tvekan om att de kommer att fortsätta med det under en lång tid framöver.
