Cole (Zac Efron) bor i de mindre glamorösa delarna av Kalifornien där han och grabbgänget lever för torsdagar. Då får Cole spela skivor, killarna får bete sig som att de äger klubben och livet leker med de vanliga ingredienserna – EDM, tjejer och kul substanser. Utöver klubben erbjuder vardagen inte så mycket mer. Deras kontakter i yrkeslivet är halvkriminella och bostäderna föräldrarnas. Coles liv förändras för alltid när en äldre och kändare dj (Wes Bentley) får upp ögonen för honom, och med honom en förbjuden kärlek (Emily Ratajkowski). Cole ställs inför de stora frågorna: Vad är lojalitet? Mot vem ska man vara lojal? Hur gör man bra musik?
Det är precis så förutsägbart som man tror och även festscenerna känns utstuderat tråkiga (vilket i sig är en bedrift). Man har siktat på är ett lagom drama om manlig vänskap och idén om ”äkthet”, vilket slarvas bort i varenda instagram-filtrerad scen. Denna film påminner dig om att ditt enda värde som samtidsmänniska är din samling av pengar, bröst och hits.
