Erige Sehiris Under fikonträden är en minimalistisk film med amatörskådespelare. Att den är skapad av en dokumentärregissör märks – handlingen känns realistisk och karaktärerna bekanta, nästan som om man tillbringat hela sommaren med dem.
Filmen utspelar sig i norra Tunisien där ett gäng tonåringar sommarjobbar i en fikonlund. Bildrutorna skildrar det pittoreska tunisiska landskapet och ger inblick i en sällan skildrad plats och tid. Men det är tonåringarna – deras ansikten och deras problem – som filmens fotograf Frida Marzouk fäster kamerans och tittarens blick på. Sehiri bygger en flerdimensionell bild av deras relationer. Några drömmer om giftermål, andra föredrar att flörta, vilket väcker de äldres kritik. Erige Sehiri verkar först försöka behålla visst avstånd till konflikten men engagerar sig till slut och ger en av parterna mer plats.
Under fikonträdenskapar en intressant bild av en värld som är på väg att förändras. Tyvärr saknar Sehiris första spelfilm en tydlig struktur. Kanske var det regissörens mening, men det gör det svårt att hänga med i filmens handling. Några sidospår saknar poäng och för bort uppmärksamhet från filmens mest tankeväckande delar – en scen där ungdomarna lunchar och diskuterar sina åsikter om förhållanden är till exempel lysande. Under fikonträden tycks vara ett första steg i rätt riktning för en mycket lovande regissör.
