Den snuskrika baronessan Sarah Vanderwhoozie går bort och lämnar sin kära, men otroligt bortskämda, hund Trubbel ensam. Sarah hade säkert helst av allt velat se att hunden ärvde varenda öre, men riktigt så fungerar inte arvsrätten. Som kompromiss måste den rättmätige arvingen vinna Trubbels kärlek om den vill lägga vantarna på Sarahs massiva herrgård och oräkneliga Joakim von Anka-rikedomar.
När Sarahs släktingar får korn på arvet går de fram som ångvältar. Knappt innanför portarna och de kalkylerar redan vad varenda pinal kan tänkas bringa in. I tumultet råkar Trubbel hamna på villovägar och skeppas iväg med en flyttbil. Hans status som högt prisat familjemedlem är förbytt till oönskad byracka.
Trubbel är ett lättsamt, men oinspirerat djuräventyr om den luxuösa hunden som inte längre har sin vardag utsnislad för maximal komfort och istället behöver kämpa för överlevnad. Evighetslånga tupplurar på ett berg av kuddar och glänsande fläskkotletter byts ut mot att röja i soptunnor efter kvällssupén.
Bland elaka ekorrar, Ace Ventura-inspirerade djurdetektiver och ruffiga rottweilers är det något som luktar unket. Det är inte tal om de skabbiga gatuhundarnas hygien, utan en underliggande attityd där ärvda pengar ses som mer värda än nyss tjänade. Släktingarna är ena riktiga tölpar utan stil och klass, men baronessan är egentligen av exakt samma skrot och korn. Det hon verkligen värdesätter i livet är sitt smink och sin handväska. Den enda klass hon kan tänkas ha är i hennes ömma känslor för sin fyrbente vän.
Filmen är på ytan harmlös, ett ganska sött och fartfyllt djuräventyr om vikten av vänskap och kärlek, men mellan raderna ligger en död hund begraven. Som tur är det inte Trubbel, men allt väl en otroligt mossig syn på pengar.
