Troja

"Nej, det här duger inte, copy-pasta in 10 000 statister till!" Wolfgang Petersen sätter standarden redan i öppningsscenen av [I]Troja[/I]. Det här är kukmätning på allra högsta nivå. Min budget är större än din. Eat this, Emerich, liksom. Och visst är det ganska underhållande att se pengar slösas. Men [I]Troja[/I] blir aldrig mer en ett gäng storslagna scener slarvigt sammanfogade med tejp och lim. Skådespelarinsatserna rör sig på en på en skala mellan inget speciellt (Eric Bana) och riktigt dåligt (Brad Pitt), med undantag för några gubbs som till exempel Peter O'Toole, som är mäktig som Priamos. Brad Pitts Akilles är däremot en töntig amerikansk cowboy med tougher than leather-attityd och noll karisma. Förmodligen är tanken att detta ska vägas upp av de obegripligt fåniga sexscenerna med månbelysta kroppar i profil och Pitts muskelstjärt i fokus. Det gör det inte. Vidare talar hela [I]Trojas[/I] ensemble någon sorts Star Wars-brittiska som låter lite olika beroende på i vems mun den ligger. Den röda tråden är att alla verkar ungefär lika obekväma när de pratar. [I]Troja[/I] utger sig inte för att vara en rak tolkning av [I]Illiaden[/I] ("inspirerad av" står det i förtexterna). Men jag kan inte låta bli att undra om det inte hade varit skönare om förlagans gudar hade fått fysisk form (istället för att som här endast förekomma i samtal och symbolik). Då hade [I]Troja[/I] kanske blivit lite mindre machofånig och stel. Att [I]Gladiator[/I] öppnade dörren för en ny våg av mastodontfilmer har jag verkligen ingenting emot. Det var en bra film som förnyade genren. Men om [I]Gladiator[/I] är 2000-talets [I]Spartacus[/I] är [I]Troja[/I] på sin höjd en [I]Cleopatra[/I]. En massa pengar och en del bra idéer men ett resultat som är lika fattigt som vilken [I]Braveheart[/I]-dynga som helst. I [I]Troja[/I] har formatet blivit ett självändamål. Det finns massor med spännande vinklar på intrigen som aldrig utvecklas och de nära nog tre timmarna är istället fyllda med dödtid och onödigt långa inzoomningar av likbål. Ackompanjerat av den där märkliga Hollywood-orientaliska skvalmusiken som har förorenat den här typen av produktioner på senare år. Visst har [I]Troja[/I] en del ljuspunkter och är bitvis rätt snygg. Men det finns betydligt roligare sätt att slösa bort en hel kväll på.