Korsetten sitter för tajt, strumpbyxorna har spruckit och den förbannade ryggen krånglar igen. Medelålderskrisen gör sig påmind för Cynthia (Sidse Babett Knudsen), en framgångsrik entomolog såväl som dominatrix med mindervärdeskomplex. Hennes maktspel med den yngre Evelyn (Chiara D'Anna) har blivit så inövat att det börjat likna en begagnad fantasi. Numera står rollspelet bara i vägen för Cynthias växande längtan efter att mysa, prata, kanske ha någon att bli gammal med – men hur skedar man med en partner som föredrar att låsas in i likkistan på sovrumsgolvet?
Den brittiske filmskaparen Peter Strickland väver snyggt ihop ett erotiskt relationsnystan i luxuös herrgårdsmiljö. Med voyeuristisk blick vaggas vi in i spelets regler, först på utsidan för att skapa spänning av ett slags herrskap- och tjänstefolkfantasi, sedan allt närmare med ett uppspärrat öga för inre slitningar, surrande insekter och dödsladdad symbolik.
Redan i förtexterna blinkas det lika häftigt mot sjuttiotalets exploitation som i Stricklands förra mästerverk, Berberian Sound Studio. Men här har giallons bildspråk ersatts av drömsk sleaze med spår av Umberto Lenzi, Jess Franco och Jean Rollin. Dekorer färgas av en gotisk romantik utan att direkt utlösa skrämseleffekter. Snarare blir det som gestaltningar av all ängslan och rädsla som Cynthia upplever inför att tala klarspråk och försöka styra relationen i en mer konventionell riktning.
Till en början kan det likna en reducering av BDSM till en lek, ett låtsas, något man växer ifrån. Lyckligtvis väljer Strickland känslomässig desorientering framför att låta Cynthia visa vägen till normativ seger. Hon vill förvisso dra av masken och ta på sig bekväma mjukisbyxor, men är det verkligen rättvist att kräva detsamma från Evelyn? När förhållandets själva fundament byggts upp kring ett rollspel?
Utan inövade repliker, snygga utstyrslar och specialgjord rekvisita visar sig även dominanten stå maktlös. En suggestiv demaskering av kärlekens spel som lämnar en med fler frågor än svar.
