Skådespelaren Jim Caviezel ikläder sig rollen som pedofiljägaren Tim Ballard i Sound of Freedom. Den sanna historien om den före detta agenten från Homeland Security som räddade kidnappade barn från övergrepp.
Det har förts längre diskussioner på nätet om Sound of Freedom. Bland annat att den verkliga Tim Ballards gärningar överdrivits. Eller att Jim Caviezel sägs ha kopplingar till QAnon, en konspirationsteori som menar att det finns ett globalt nätverk av satanistiska pedofiler med förgreningar i den amerikanska politiska och kulturella eliten. Gällande det sistnämnda skulle det finnas sådana undertoner i Sound of Freedom.
Inget av detta går att utläsa i filmen. Uppsnacket kring årets mest omtalade film är överdrivet. Som actionfilm beträffad är det en dussinfilm i genren med ett enkelt manus. Speciellt spännande eller fördjupande blir det inte men troligen är det svårt att göra film på ett så pass allvarligt ämne. Snarare står Ballard i fokus. Att Caviezel tidigare spelat Jesus passar utmärkt, eller kanske är det uttänkt, för att ge denna amerikanska hjältehistoria en extra gloria.
Självklart går det inte att skyla sig mot det barnen i filmen utsätts för. Där är den stundtals obehagligt effektiv med flera otäcka scener som är mycket jobbiga att se. Pedofilerna är vita, feta äldre män eller allmänt tragiska halvfigurer. De samvetslösa förmedlarna är svettiga sluskar. Vidrigt hela vägen. Sound of Freedom hade dock passat bäst som dokumentär. Den största respekten mot alla offer hade varit att visa den verkligt sanna historien. För mer måste göras för barnen.
