Scary Movie 3

När det är dags för den tredje filmen i [I]Scary Movie[/I]-serien hämtar Dimension/Miramax-bröderna Weinstein in proffsförstärkning. David Zucker, med titlar som [I]Titta vi flyger[/I] och [I]Top Secret[/I] på meritlistan, får helt enkelt komma in och rädda det urvattnade konceptet. Resultatet är förvånansvärt bra. Dels för att Zucker i sina bästa stunder är en av den amerikanska filmens få verkliga surrealister - den bisarra och sjuka värld han skapar är sinnesutvidgande på ett betydligt mer smart sätt än den ordinära röka på-filmgenren. Den andra poängen är att den sargade filmpubliken är i desperat behov av Zuckers parodier för att över huvud taget kunna återfå någon sorts entusiasm över den samtida filmens tillstånd. [I]Scary Movie 3[/I] är i mångt och mycket en uppvisning i exakt hur värdelös dyngan, som vi i vanliga fall brukar kalla den amerikanska mainstreamfilmen, har varit de senaste åren. Att få se filmerna parodierade är åtminstone ett sätt att få någon sorts revansch för alla pengar man spenderat på biobiljetter till skitfilmer som till exempel [I]Matrix Revolutions[/I] och [I]Signs[/I] - medan filmer som man lyckades inbilla sig var hyfsade, som [I]The Ring[/I] och [I]8 mile[/I] tillfogas grava trovärdighetsproblem av Zuckers och manusförfattaren Pat Profts hårdföra behandling. Jag läser min gamla recension av den första [I]Scary Movie[/I]-filmen och undrar om kvaliteten verkligen har höjts sedan dess, eller om jag antingen blivit avtrubbad eller bara avslappnad inför mitt jobb under de dryga tre år som gått sedan jag sågade den i en recension. Då var jag arg och förbannad, nu sitter jag och skrattar åt öppningssekvensen där Jenny McCarthy och Pamela Anderson parodierar sig själva, iklädda skoluniformer med generösa urringningar. Å andra sidan är kanske silikonfronten just ett sätt att mäta klasskillnaden. Hellre McCarthy/Anderson än Carmen Electra, liksom. Men, visst, vissa saker är jag fortfarande alldeles för uptight för att riktigt orka med. Att mer eller mindre osofistikerade bögskämt tillhör genrens ryggrad är väl en sak, men det övervåld som främst filmens kvinnor och barn utsätts för får i alla fall den här recensentens skratt att fastna i halsen. Det och tanken på att Zucker redan är i färd med att förbereda [I]Scary Movie 4[/I].