Är man hyggligt filmintresserad, men inte tidigare bekant med Asiens största filmstjärna, Jackie Chan, bör man bestämt packa sig iväg och råda bot på den bristen. Visserligen är själva historien i hans senaste film, Rumble in the Bronx, otroligt töntig och replikväxlingarna understundom ofrivilligt komiska, men vem har till exempel någonsin travat iväg för att titta på Fred Astaire eller Gene Kelly med hopp om att hitta filosofiskt bråddjup eller politisk dynamit...? Nej, i en Jackie Chan-film tittar man på Jackie Chan. Han är så att säga både förrätten, varmrätten och desserten. Han är helt fantastisk!Jämförelsen med Gene Kelly är för övrigt riktigt relevant. Jackie Chans koreografi, hans kroppsrörelser, hans balans, hans hopp, hans mod, hans perfektionism, hans espri och elegans är av samma dignitet och tyngd som just Kellys. Och när dessutom uppfinningsrikedomen i action-scenerna slår allt annat vad exempelvis Hollywoods dynamitarder fläskar på med i tid och otid, ja då känner man sig osedvanligt preparerad för ett ordentligt trendbrott i genren. Visst är man redan idag djupt imponerad av Hong Kong-filmen, och influenserna kan tydligt avläsas, men riktigt bra blir det sannerligen först när originalen får arbeta för högtryck. Jackie Chans både kroppsliga och själsliga släktskap med stumfilmen och komiker som Charlie Chaplin, Buster Keaton och Harold Lloyd gör honom givetvis än mer intressant -- och rolig. Gör absolut inte misstaget att resa er upp och gå direkt efter filmens final, vi bjuds nämligen direkt efteråt på inspelningsbilder! Jackie Chan har länge haft det som tradition i sina filmer (otroligt sympatiskt och kul). Med glimten i ögat visar han vad som hände bakom kulisserna, misslyckade stunts, skador, omtagningar etc. Ordentligt med grädde på moset efter en och en halv timme lysande underhållning.Rumble in the Bronx
Skådespelare:
Regi:
