Rocksystrar

Vissa Hollywoodfilmer är så fläckfritt producerade att de blir alldeles ogenomträngliga. [I]Rocksystrar[/I] är en sådan film. Det är absolut inget fel på den. Men jag förstår inte varför någon skulle se den heller. Det här är upplägget: Suzette (Goldie Hawn) och Vinnie (Susan Sarandon) var groupies för länge sedan. Nu är de medelålders och har vuxit isär. Suzette har nya bröst och jobbar i en bar. Vinnie är hustru till en streberjurist och mor till två välartade barn, tror hon. När Suzette vill återknyta kontakten måste skillnaderna överbryggas, bland annat genom att slampiga Suzette inleder sitt första riktigt vuxna förhållande, och att Vinnie klipper sig. I kid you not. Hon byter sitt liv när hon byter frisyr. Naturligtvis är både Hawn och Sarandon aggressivt duktiga skådespelerskor och deras komiska timing är god, om det funnes några skämt för dem att dra, men det gör det egentligen inte. Är det här en komedi eller nån slags vänskapsmysfilm? Efter ett tag drar det iväg ("Åh, det är familjens krav som gör mig olycklig") mot tryggt hollywoodfeministiskt Förtryck-Av-Familjemödrar-Suger-patos. Det är väldigt konstigt eftersom familjemodern förr i tiden sugit både det ena och det andra själv också utan att DET problematiseras det minsta. "Fasa! Min 17-åriga dotter har ett sexliv." Gasp! "Men, öh, du hade också ett sexliv när du var sjutton." Gasp! "Du har rätt! På den tiden var vi fria! Men jag är ändå besvärad över att mitt barn har sex!" Och så vidare. Observera att det inte är bristen på feministiskt medvetande som stör mig. Det är bristen på medvetande, punkt slut. Man kan slita den här filmen i stycken utan att hitta något annat budskap än att det är trevligt att vara ganska normal men ännu trevligare att vara normal om man en gång varit ganska frän, och knullat mycket. Och att det finns femtioåriga kvinnor för vilka Jim Morrison fortfarande är både Apollo och Bacchus. Missförstå mig rätt - jag satt passivt och tryggt på biografen och lät underhållningen skvala. Jag var inte uttråkad och skrattade säkert till några gånger. Men om nån månad kommer jag att ha glömt den här filmen så fullständigt att jag antagligen hyr den på video av misstag. Ni andra kan lika gärna ta det steget direkt.