Mina damer och herrar, låt mig presentera Oh Dae-su, världens hårdaste snubbe. I 15 år har han suttit inlåst på ett sjabbigt hotellrum utan att veta varför, med en tv och ett växande hämndbegär som enda sällskap. Så plötsligt en dag vaknar han i en koffert på ett tak någonstans i Sydkorea, bländas av dagsljuset och börjar omedelbart jaga vedergällning för ett och ett halvt decennium i fångenskap. Det hade kunnat vara en sån där amerikansk actionrulle med en tuff hjälte med ett stort vapen. Men det här är inte en amerikansk film. Det är en sydkoreansk film av världens bästa regissör just nu, Park Chan-wook, som gjorde en av förra årets mäktigaste filmer, Hämnarens Resa. Oh Dae-sus vapen är inte mer än en simpel hammare och ett revanschsug som inte ens The Bride kan matcha.
Hämnarens resa var fantastisk. Men frågan är om inte Old Boy är ännu bättre. Det här är en film där varenda sekund, nej, varenda bildruta, känns viktig. En film som är så bländande estetisk och spännande att den sopar amerikaner som David Fincher fullständigt av banan. Chan-wooks visuella värld är så mycket mer än bara fluff. Den är verklig på ett nästan skrämmande vis. Och samtidigt som Old Boy är en fullständig explosion som får varenda signalsubstans att spruta ur hjärnan på dig, lyckas den vara så mycket mer. Den är vacker. Den är märklig. Och den är till och med romantisk.
Och precis som i Hämnarens Resa, finns här scener som aldrig kommer att lämna ditt medvetande. Det är en levande bläckfisk i munnen på vår avsvimmade hjälte. Det är tungor som klipps av och tänder som dras ut. Och det är våldsamt sex efter 15 år med högerhanden som bästa vän. Och inte en enda av dessa scener ger ett enkelt känslomässigt gensvar. Gång på gång lyckas Chan-wook förvåna mig med hur jag känner inför de otroliga situationer som spelas upp. Vilket inte alls är samma sak som vad jag borde känna. Det är det som gör Old Boy till en sådan stor upplevelse. Jag har klämt den tre gånger och reagerat olika varenda gång jag sett den.
Det här är andra delen i en trilogi om hämnd som föder hämnd. De första två delarna har behandlat ämnet så eget och vördnadsfullt att genrebeteckningar som "actionthriller" knappt räcker till för att beskriva innehållet. Chan-wook ställer svåra frågor men ger inga enkla svar. Samtidigt är det just actionthrillers han ger oss och Old Boy skulle lätt kunna beskrivas med videofilmsklyschor som "inte en död sekund" eller "rafflande spänning från början till slut". Och det är en paradox som jag gärna ser mer av. Ryktet säger att nästa del kommer att fokusera på Lady Vengeance. Jag vågar redan nu förutspå att resultatet kommer att bli helt makalöst.Skådespelare:
Regi:
