I denna prequel till Dumma mej-filmerna får vi veta var minioner kommer ifrån. Filmen inleds med en snabb historielektion där vi ser minionerna krypa upp från havet och hänga med dinosaurier. Minionerna lever för att hjälpa onda personer och djur, och visar sig ha haft stor betydelse för flera viktiga historiska händelser. Lektionen slutar vid år 1968 när tre minioner bestämmer sig för att ge sig ut på jakt efter en skurk att jobba för. De hamnar till slut på en superskurkmässa i Orlando, där de lyckas skaffa jobb hos världens första kvinnliga superskurk: Scarlet Overkill (Sandra Bullock).
Denna film satsar på en mycket ung målgrupp. De flesta skämten bygger på att någon ramlar, pruttar eller ser rolig ut. Minionerna pratar ett nonsensspråk blandat med lite spanska och några namn på kända maträtter som får fungera som kraftuttryck, vilket gör att historien framförallt berättas med bilder. Den enda flirten med vuxenpubliken är möjligtvis de historiska inslagen och soundtracket som är 1968-retro. I övrigt finns ingen större anledning att se filmen, såvida det inte är med ett barn vid sin sida.
Det framgår att filmskaparna försökt ha lite genustänk. De gör en grej av att den värsta superskurken är en kvinna, men tyvärr är det ändå hennes man som uppfinner alla häftiga vapen – och det är i slutändan vapnen som är det enda coola med henne. Filmskaparna verkar vara på rätt väg, men genomför tyvärr inte idén fullt ut.
Som barnfilm är Minioner ändå ganska mysig. Jag kan tänka mig att de allra yngsta tycker att den är rolig, men om du är vuxen och vill ha en lättillgänglig film för en bakissöndag finns det garanterat andra som är mer underhållande.
