Men Who Stare at Goats har fått väldigt dålig kritik på grund av den lite pårökta pojkdrömskaraktären. Det är en what if-film. Jag ser det emellertid som om filmen hanterar traumat efter att ha haft George Bush som president.
Det finns en kollektiv skam och en idioti som man som amerikansk medborgare tvingas bära. Vad gör man med den? När Clooney och McGregor blir kidnappade och den ena säger ”Hjälp, det är al-Qaida”, säger den andra ”Eller så är det INTE al-Qaida” och något större fångas. Nämligen den paranoida rädsla för terrorister som mestadels har visat sig vara ett luftslott. Att filmen handlar om arméns parapsykologiska metoder får man ursäkta. Det här är en film som bygger på en ren hypotes. Vad hade hänt om vi inte krigat i Vietnam och Irak, om vi istället krigade med fred och kärlek som vapen? Gulligt ju.
