Memento

Alla har vi väl någon gång vaknat upp under en soffa, på ett piano eller i en rabatt och inte utan vidare kunnat redogöra för de senaste timmarna i vårt liv. I somliga fall hade förmodligen det bästa varit att låta glömt vara glömt, men minnen har ju en obehaglig förmåga att komma tillbaka till oss. Jag vet inte om Christopher Nolan, som både skrivit och regisserat [I]Memento[/I], tänkte i de banorna när han började med den här historien. Eller, jag är snarare mycket tveksam. För kvar av det som eventuellt var en briljant idé finns bara en fantastiskt smart form. En liksom busfiffig idé om hur man berättar en historia baklängesklurigt och ändå får den att se ut som om den arbetar sig framåt. Det är inte alls illa, det är kolossalt drivet - och man fattar hela grejen efter en halvtimme. Öppningen har annars det mesta av vad en raffinerad thriller kräver. En man står med ett polaroidfoto av sin döda hustru i handen. Frun har blivit våldtagen och mördad men själv minns han ingenting efter den händelsen. Hans korttidsminne har slutat att fungera efter mordet och i enlighet med minnesdefekten så berättas historien baklänges i korta episoder. Manipulativt och överrumplande för oss åskådare som tror oss kunna skilja framåt från bakåt, och som framför allt tror oss inte kunna luras med hur som helst. Christopher Nolan har sett alla Tarantinos filmer och [I]De misstänkta[/I] femtusen gånger och gett sig fan på att han ska dra sin film ett snäpp längre. Och visst - han lyckas. Men efter ett tag börjar i alla fall jag bli irriterad. För när regissören syns för mycket tyder det i nio fall av tio på att det inte finns någon historia som bär. Här har vi en huvudperson som försöker hålla sig ajour med tillvaron genom att antingen tatuera in sina anteckningar på underarmarna eller klottra på baksidan av de polaroidbilder som han tar på alla människor han möter. Men ändå. Det är bara en tuff idé. Och sluteffekten blir den enda möjliga. Formen skymmer sikten för ett eventuellt innehåll. Det här är kort sagt en film som är för smart för sitt eget bästa.