Om inte Chloë Moretz vinner en Oscar under de kommande fem åren blir jag fruktansvärt förvånad. Hon är nämligen ett under, något som är uppenbart för alla som ger Let Me In en chans.
Jag vet ju vad ni tänker, vår kära svenska Låt den rätte komma in i händerna på ojämna Cloverfield-regissören Matt Reeves, det luktar dussinproduktion lång väg. Men Let Me In kommer att sålla sig till toppen när 2011 ska sammanfattas. Moretz är lika övertygande blyg som självsäker, hotfull som skärrad och iskall som kontaktsökande. Hennes samspel med Kodi Smit-McPhee, som även han är lysande i rollen som ensamma och mobbade Owen, är felfritt. Deras oskyldiga romans präglas, ju mer vi får veta om Moretz karaktär, av obekväma undertoner och även om detta inte är en skräckfilm har man som tittare ett ständigt obehag i kroppen. Är den bättre än Låt den rätte komma in? Den är snyggare och mer välspelad. Men mest av allt står den oruckbar på sina egna ben.
