Regissör Valdimar Jóhannssons långfilmsdebut Lamm är en minst sagt underlig historia. Med den hypade filmen har han och medförfattaren Sjón skrivit en film som med åren säkerligen kommer uppnå en allt högre kultstatus. Det som brukar kallas folkhorror har fått en ny utgåva att föra till topplistorna.
Maria (Noomi Rapace) och Ingvar (Hilmir Snær Guðnason) är isländska fårbönder som bor på en gård långt ifrån övrig befolkning. Tur är väl det när en oväntad men välkomnad överraskning landar i deras knän, en bäbis. Lyckan är påtaglig. Synd bara att bäbisen är halvt människa halvt lamm. Kommen till jorden när en frustande övernaturlig skugga betäckt ett av parets får. Barnets något ovanliga uppsyn verkar dock inte beröra dem vidare mycket förens Ingvars bror (Björn Hlynur Haraldsson) kommer på besök. Han är inte lika övertygad av sitt nya brorsbarn.
Lamm är en sann tremannashow. Rapace, Guðnason och Haraldsson rockar varje scen. Att lamm-människobarnet överhuvudtaget tolkas trovärdigt ligger i deras skådespel (plus övertygande specialeffektstrollmakeri såklart). Rapace är i sitt esse, hon gör sig alltid bäst i nordisk kontext.
Jóhannssons film är inte en rysare som jobbar med jump scares, i stället är det krypande. Skräck som ständigt försöker trycka sig ur sin fålla.
Med trolska isländska vyer som kuliss hänför denna moderna fabel med ett orimligt gulligt lamm-människobarn i fokus.
