I intervjuer inför In fabric har regissören Peter Strickland pratat mycket om hur ASMR-filmer på Youtube inspirerat den nya filmen. Förkortningen står för autonomous sensory meridian response och syftar till när en försiktig stimulans av sinnena, exempelvis i form av en viskning, skapar en kittlande neurologisk reaktion.
ASMR-kopplingen är lätt att se – och höra. När den ensamstående mamman Sheila (Marianne Jean Baptiste) köper en röd klänning inför en dejt hon hittat bland kontaktannonserna tar desorienterande viskningar över filmens ljudspår. Kanske inte så försiktigt, men likväl en fungerande stimulans. Ljudbilden har överhuvudtaget en nästan hypnotisk effekt, exempelvis påtaglig i varuhusets reklamjingel som spelas hemma på teven, i monotona beskrivningar av trasiga tvättmaskiner eller en telefonsvarare som gradvis skiftar emotionellt tonläge under berättelsens gång. Det kunde varit Toby Jones nitiska ljudläggare från Stricklands Berberian Sound Studio som gjort det grundliga arbetet. I verkligheten heter In fabrics ljuddesigner Martin Pavey.
Det ska visa sig att klänningen bringar olycka till vem som än som bär den och efter Sheila står tvättmaskinsreparatören Reg (Leo Bill) på tur när hans kompisar tvingar honom att dra på den under sin svensexa. Det ska inte hymlas med att Jean-Baptiste är nära på att stjäla showen som den långt mer välskrivna Sheila. Men Stricklands absurdistiska skräck lyckas sömlöst sy ihop de två styckena till en fullkomligt trollbindande episodfilm.
Ljudet och musiken, skriven och framförd av bandet Cavern of Anti-Matter, flirtar liksom filmens färgschema obrytt med 1970-talets giallo (genrebeteckningen för färgstarka, skräckbetonade italienska mordgåtor). Ingredienser Strickland nästan flytande översätter till ett grådaskigt men samtidigt nostalgiskt, brittiskt mikrokosmos, där den röda festblåsan blir till självlysande kontrast. Inte undra på att den väcker sådant habegär hos Sheila trots att expeditens ekvilibristiska säljtugg får varningsklockor att klämta. Begäret går knappast att värja sig för. Särskilt inte som In fabric är en närmast sublim stimulans av sinnena och ibland nästan taktil filmupplevelse.
