”Vi får väl hoppas på dvd-markanden”. Ja, jag vet inte men något sådant måste ju producenterna sagt till varandra över lunchen på Polo Lounge i Beverly Hills när de fick klartecken för den här filmen. Gone är inte allt igenom usel, men inte långt ifrån. Gone engagerar inte, Gone imponerar inte, Gone är som ett glas vatten – totalt intetsägande.
Lika intetsägande som en dussinfilm på en dvd-hylla. Jag vet inte ens om jag ids berätta handlingen, men det är väl mitt jobb så ok: Jill (Amanda Seyfried) är traumatiserad, men hyfsat välfungerande efter att ha blivit kidnappad av en okänd man. Jill, som arbetar som servitris på en nattöppen restaurang, har genom åren mötts av misstro då polisen aldrig lyckats bevisa att hon verkligen blev bortförd av någon okänd gärningsman. En natt försvinner Jills syster Molly (Emily Wickersham) och Jill blir snabbt övertygad om att den okände gärningsmannen slagit till igen. Polisen misstror (såklart) Jills uppgifter varför hon bestämmer sig för att hitta sin syster på egen hand. Filmen är ungefär lika värdelös som handlingen antyder.
