Femtonåriga Lara kommer in på en (av landets finare?) balettskola. Hon erbjuds en prövotid för att lärarna ska se om hon utvecklas ordentligt som dansare under de första veckorna. De andra flickorna har dansat en point sedan tolvårsåldern, något som Lara (Victor Polster) precis börjat med eftersom hon fötts med en pojkes kropp. Hennes fötter är inte förberedda för den hårda träningen, och hennes kropp måste tuktas, samtidigt som hon förbereder sig för att påbörja sin östrogenbehandling och, längre fram, underlivskirurgi.
Girl är en fantastisk film om att växa upp, att kämpa och att älska. Det är även regissören Lukas Dhonts debutfilm. Med känslig hand berättar Dhont om den omöjliga högstadieåldern, förvirring, hemligheter, tillit och självbevarelse mot bakgrund av dansens kroppsliga disciplinering. Polster lyser i rollen som Lara. Med full integritet gestaltar han Laras determination, smärta och hoppfullhet. Det lågmält vackra fotot ger de diskbänksrealistiska miljöerna en förhöjd, drömlik känsla.
Transfobin finns, men framförallt finns acceptansen och stödet från familj och andra personer kring Lara. Men Laras frustration över den egna kroppen ökar ju strängare undervisningen blir i skolan. Hon pressar sig till bristningsgränsen för att uppfylla kraven som ställs, och bygger ett fort omkring sig som inte bara stänger ute de som inte vill hennes bästa, utan även hennes hjärtskärande ömsinte pappa (Arieh Worthalter). Laras kamp för att bli sin egen person ger henne ett tunnelseende och en självdestruktiv envishet. I slutändan är det en film som visar hur svårt det är att vara en person i världen, att tillåta sig att vara både stark och svag och att samtidigt kunna älska andra människor.
