En cyklist blir påkörd av en bil en sen kväll i norra Italien. Kring denna händelse formas en berättelse där två familjers komplicerade relationer skildras. Familjerna Ossola och Bernaschi flätades samman när tonårsbarnen blev tillsammans – ett band som blir starkare när männen i familjerna börjar göra affärer ihop. Stora pengar står på spel och klasskillnaden mellan familjerna blir tydlig när pengarna riskerar att försvinna. Med lite slughet kan kanske en bilolycka bli lukrativ.
Filmen är uppdelad i fyra kapitel, där vi får följa samma händelseförlopp ur olika karaktärers synvinkel. Ett relativt välanvänt grepp som i denna film blir otroligt elegant. Varje möjlighet till subtil plantering och symbolik verkar ha tagits, utan att det blir klyschigt. Händelseförloppet blir mer komplicerat för varje gång vi tas igenom det. Ingenting är som det först verkat.
Girighetens pris marknadsförs som en thriller om kapitalism, men det är inte vad jag ser. Jag ser en film om kvinnorna bakom männen. Det är främst genom kvinnorna historien berättas, hur deras drömmar krossas på bekostnad av rika, maktgalna män. Hur de tvingas hålla ihop när allt rasar samman. Hur de blir hatade om de någon gång uttrycker vad de själva känner och vill. Girighetens pris verkar kvinnorna betala.
Italiens officiella Oscarsbidrag är en kvalitetsthriller med stort djup i framför allt de kvinnliga karaktärerna. Valeria Bruni Tedeschi gör en strålande insats som fru Bernaschi. Det är en smutsig skildring av ett till ytan vackert Norditalien, men framför allt är det spännande. Stundvis väldigt spännande.
