Full Frontal

Filmen som försiggicks av märkliga rykten om att Julia Roberts skulle vara spritt språngande naken visar sig vara en besvikelse på inte bara det planet. Steven Soderbergh säger sig med [I]Full Frontal[/I] ha velat göra ett Fellini-trick i det att han nästan ingenstans har mer än två personer med i bild - bara för att sedan låta alla sammanstråla i slutscenen. Helt okej, Steven, men du brukar ha något att säga också. Med handkamera och 35 millimeter om vartannat, växlar han mellan att visa filmen och även filmen i filmen. Och i förekommande fall även lite film i filmen om filmen. Men ingenstans uppstår ett ögonblick av magi, som ofta i hans övriga filmer. Vill man vara snäll är det för att den här genren kräver sina förkunskaper - ju mer man vet, desto roligare har man. Men om det är tänkt att vara en sorts drift med filmindustrin så behöver man inte gå längre än Robert Altmans [I]Spelaren[/I] om man vill ge Soderbergh rejält med smisk på fingrarna. Så i någon mån gör han bort sig med [I]Full Frontal[/I]. Allra helst som han försökt marknadsföra den som en uppföljare till [I]Sex, lögner och videoband[/I]. Parallellerna med hans geniala debut är inte uppenbara, om man säger. [I]Där Sex, lögner...[/I] andas långsamt och klär av den ene efter den andre av huvudrollsinnehavarna - tills de blir emotionellt full frontal - så är det mycket spring för ingenting i hans nya film. En intressant men okommersiell avantgardefilm hade gett cred. Men [I]Full Frontal[/I] är bara okommersiell och fallet blir därför desto tyngre. Jag skulle kunna stanna upp här och säga, men visst, den och den scenen och visst, den och den figuren. Men det vore bara att göra filmen ännu fler björntjänster än de som Soderbergh själv redan gjort. Det här är ett fånigt formexperiment, en påtaglig parentes i regissörens annars fenomenala karriär. Och tack vare den så lär den här filmen trots allt inte skita ner hans goda namn alltför mycket. I Hollywood gäller visserligen regeln att man inte är bättre än sin senaste film. Men en man som gick till historien i fjol genom att vara Oscar-nominerad med två filmer för bästa film - han behöver inte bry sig om sånt. Inte den här gången i alla fall.