Malik är en analfabet som åker in i finkan någonstans i Frankrike och en fängelseskildring av rang börjar ta form. Malik blir indragen i korsikanska maffian där han blir rasistiskt behandlad och slutligen upptagen som en i familjen.
De tvingar honom att skära halsen av en man i utbyte mot skydd. Detta påminner inte så lite om att sälja sin själ. Traumat tränger igenom som hallucinationer, med regelrätta samtal med den homosexuella araben han dödade. Det var ett mord som även satte Maliks muslimska ursprung på spel. Genom drömmar och samtal börjar han studera Koranen, blir upplyst och lär sig att skriva och läsa. Samtidigt sker en annan utveckling, efter gränsöverskridandet i mordet finns ingen anledning att hålla på någon moral. Malik, begår brott å maffians vägnar mot araber, mot maffian själv. Han är oskyldigt dömd, men i fängelset får han en ny identitet som bottenlös, gränslös, otrogen.
En profet, som fängelsefilm, ligger och skvalpar i ligan med Oscars- och guldpalmsbelönade Spindelkvinnans kyss från 1985, om ett bögpar (William Hurt och Raul Julia) i det mest brutala och skitiga av fängelser. Där får man fängelseberättelsen i andra hand, fast miljön nästan aldrig byts ut. I båda fallen handlar det om dem. Det finns ett pågående samtal, ett inre och yttre. Lågintensivt och hisnande.
