Varningsklockorna ringer när orden "italiensk", "familj" och "sammanbrott" finns i samma titel. Bilder om starka känslor flashar förbi och den där trevliga rasismen gör sig påmind, den där man kan sucka förnöjsamt åt efter att man har sagt en vidrig klyscha
. Ja, se spaggar. Originaltiteln på filmen är Mine Vaganti vilket motsvarar engelskans uttryck ”loose canon”. Ett underbart uttryck fullt av humor. När man väl vet detta är det som tittare lättare att förlåta filmen för dess kontext och faktiskt på riktigt se den som det perfekta relationsdrama det är. Visst handlar det om en familj och visst är det i Italien. Och visst jobbar de på en pastafabrik. Men framförallt handlar det om att förhålla sig till människor som står en nära, hur svårt det är. Samtidigt berättas historien om patriarken i upplösning. Vad som händer när familje-faderns makt inte längre är fullkomlig.
