Jag har nog aldrig sett en film med mindre vilja att experimentera. Som scen för scen och punchline för punchline återanvänder exakt samma berättarmässiga knep som sin föregångare.
Baksmällan del 2 är som ett litet barn som precis har lärt sig att skoja – den repeterar samma skämt i hopp om att framkalla samma skratt.
Men vem kan klandra Todd Phillips? Föregångaren drog in nästan 500 miljoner dollar, vann en Golden Globe och blev 2008 års mest otippade succé. Varför förstöra en vinnande formel? Visst, enda skillnaden med Baksmällan del 2 är att den utspelar sig i Thailand och därmed innehåller de obligatoriska referenserna till överdoser, pingpongshower och she-males. Annars är männen plumpa och barnsliga medan kvinnorna är överseende och håller sig i bakgrunden – precis som vanligt. Du ser Baksmällan del 2 om du har förmågan att stänga av hjärnan och tacksamt ta emot vad som än bjuds.
