Baby Driver kan vara den mest fysiska filmupplevelsen du har äran att ta del av i sommar. Fötterna stampar i golvet, händerna klappar och skrattet tjoar fram i takt till filmen. För en musikal är det och soundtracket har huvudrollen. Kultregissören Edgar (Shaun of the Dead, Hot Fuzz, Scott Pilgrim vs the World) Wright bangade på Marvels Ant-Man och lade istället i högväxeln på sitt gamla drömprojekt.
För fjorton år sedan gjorde Wright en musikvideo till en låt av Mint Royale där Noel Fielding (”The Mighty Boosh”) spelade en flyktbilsförare som under rånet sitter och diggar till musiken i bilen. Nu är långsfilmsversionen här. Baby (Ansel Elgort) är föraren som ständigt måste lyssna på musik för att stänga ute sin tinnitus – och för att vara så grym på att köra som han är. Livet som kriminell är emellertid inte av fri vilja, så när han träffar sin drömtjej så börjar Baby se en chans till ett nytt liv.
Edgar Wright drog till med ett genidrag för att tillåta sig själv att trycka in alla sina favoritlåtar i en film. Det är inte många minuter av filmen som går utan att en låt brassar på. Skådisarnas rörelser koreograferades för att matcha musiken – i en sjukt snygg scen klipps en eldstrid i takt med Tequila! Baby Driver är ett långt blött kärleksbrev till musik och biljaktsfilmer som är precis lika cool som den försöker vara.
Ansel är stoisk och poserande, Lily James är nypa i kinderna söt, Kevin Spacey spelar Kevin Spacey och Jamie Foxx är fabulöst hotfull. Kärlekshistorien är gullig så det förslår medan storyn är lite mer slätstruken - men det är inte vad som driver den här motorn, även om det är just de komiska partierna som funkar bäst. Du hamnar ofrånkomligen i strålkastarljuset av filmens charm. Baby Driver är en åktur som ska diggas med på stor duk och med rejält ljudsystem – den förtjänar inget mindre.
