Året är 1980 och Argos huvudperson, en frånskild fritagningsexpert från CIA vid namn Tony Mendez (spelad av en lagom saggig 70-tals-Ben Affleck) ska snart sätta sig på ett plan till Teheran. I den iranska huvudstaden finns sex amerikaner som riskerar att bli projektionsyta för ett helt lands hämndbegär efter 30 år av USA-sanktionerat helvete. Planen är att använda en fejkad sci-fi-produktion som täckmantel för att föra ut jänkarna under förevändningen att de tillhör ett kanadensiskt filmteam.
Mendez är en Carter-erans actionhjälte som likt den okonventionella presidenten hellre använder list och diplomati än eldvapen och explosioner för att rädda sina landsmän. Således blir Argo inte bara en skildring av en spännande episod i vår nutidshistoria utan också en berättelse om ett USA med vacklande självbild, förandes en politik som var motsatsen till de konservativa och självgoda Reagan-år som skulle komma att prägla 80-talet.
Med ett smart story board-intro och grymma biroller ges Argo nödvändig historisk kontext och rätt tyngd. Följaktligen kan Afflecks karriär som kvalitetsregissör fortsätta blomstra i denna svettiga thriller med mer Kenner-dockor än machomän.
