När läraren Rachel (spelad av den märkligt Renee Zellweger-lika Virgine Efira) inleder ett förhållande med Ali visar det sig att han har en fyraårig dotter, Leila. Och ju mer de umgås desto mer fäst blir Rachel vid henne. Men det är svårt att komma från att Rachel inte är Leilas mamma och Ali gör inte ett särskilt bra jobb med att få henne att känna sig inkluderad i familjen. Parallellt med detta får Rachel av sin läkare höra att om hon själv vill skaffa barn så är det nu eller aldrig.
Andra människors barn ställer många intressanta frågor: Hur har man en nära relation med ett barn som känns som ens eget men som inte är det? Vad ska man göra om man själv måste skaffa barn nu men ens partner har mer tid på sig? Hur är man ny partner till någon som har en tidigare partner som den också har barn med? Men det tråkiga är att filmens svar på samtliga frågor mer eller mindre tycks vara att det är jättesvårt.
Filmen lyckas verkligen i och med Rachels yrke som lärare och med hennes släkt på ett brett sätt handla om just andra människors barn. Och det känns ovanligt och fint att ett sådant ämne får stå i centrum för en hel långfilm. Men man håller inte riktigt med huvudpersonen om att Ali är sympatisk, väl många andra trådar lämnas ouppklarade och just eftersom filmen tycks ha ett så brett anspråk stör det mig att projektet andra människors barn framställs som så svårt.
Det finns ju massor av människor som lever i bonusfamiljer och med partners som har närvarande ex. Och de svårigheter Rachel möter upplever jag handlar mindre om att hon träffat en partner med barn och mer om hur just denna partner agerar och känner.
Men därför känns ändå Andra människors barn som en lite annan film än den den utger sig för att vara. Det känns som att problemen i filmen mer handlar om att komma i en relation som än inte är helt avslutad än om att komma in i en relation där det finns barn. Och det känns mer uppenbart att den första situationen är svår än att den andra är det – men just därför känns den också mindre intressant att utforska i 104 minuter.
