2 Fast 2 Furious

Som hiphop-diggare är det ett underhållande faktum att rapparna tagit över filmbranschen i allmänhet och actionkonsten i synnerhet. Detta kan vara viktig information till de många som såg första biljakthistorien [I]The Fast and the Furious[/I] och som förväntar sig en uppföljare i samma stil. Ledsen, men [I]2 Fast 2 Furious[/I] är en tämligen fristående produktion. Först och främst är inte fixstjärnan Vin Diesel med här. Däremot hans sidekick Paul Walker (som Niclas Wahlgrenesque Brian), vilket kan få en att fundera över om han har svårt att hitta nya roller eftersom han har tydliga problem att få till det rätta hallickrullet. Eller är det en poäng att han är så totalt malplacerad? Jag har fortfarande inte riktigt bestämt mig. Walker försöker hålla upp tugget mot en hel hiphop-armada med bland andra regissören John Singleton, tok-rapparen Ludacris och stilikonen Tyrese - sistnämnda som ställföreträdande Vin Diesel: Muskler huggna ur sten, tatueringar och åtta ton macho och charm. Tyrese levererar med den äran! John Singleton ([I]Poetic Justice, Boyz N the Hood, Shaft[/I]) är värdelös på personregi, men det är väl mer än upprörande snarare hans signum. Oscar Award-skådespelartolkningar har aldrig varit poängen med Singletons filmer. Inte heller någon närmare handling att tala om. På något sätt lyckas han ändå ofta fånga en både ackurat och tillfredsställande tidskänsla. Paketerat här som extra lång rapvideo med tuttar och rumpor och topplackerade bilar. Det är häftigt filmat, tv-spelsmässigt, alltså - som att sitta i det (hörselkänsliga varnas), påkostat och ambitiöst. Klichéerna skvalar totalt utan genans och inte alltid på lämplig sida om parodins gräns: Columbianska knarkgangsters rökandes minigrisstora cigarrer i [I]Scarface[/I]-palats. Svart man/vit man/tjafs. Korrumperade snutar. Undersköna damer med attityd. Svindyr champagne. Kling, kling. Därtill en ny kreativ tortyrmetod som inkluderar hink, blåslampa och en väldigt stor råtta. Visst är det förutsägbart och infantilt och larvigt, men gjort med sådan bedårande, storögd entusiasm och kärlek till genren att man faktiskt inte kan sitta här och sura.