Station Eleven.

Vi måste lämna undergången bakom oss

12:21 17 Jan 2022

Nu räcker det med igengrodda motorvägar, utslagna elnät och kannibalrevival. Låt 2022 bli året då vi avskaffar postapokalypsen.

Det börjar med några hostningar på en skramlande spårvagn, en nysning vid grönsaksdisken i den lokala livsmedelsaffären. Därifrån finns det bara en väg att gå. Utför. Den plötsliga och aggressiva influensan slår till skoningslöst i ett kyligt Chicago, fyller sjukhusens korridorer med patienter som hostar upp sina lungor och belamrar motorvägarna med stillastående och ilsket tutande bilar. Inom loppet av några veckor faller civilisationen, efter några månader känns den som en avlägsen dröm.

I den postapokalyptiska miniserien Station Eleven finns det ett tydligt före och efter utbrottet. I eftervärlden har naturen tagit tillbaka våra städer. Slukat dem i grönska. Mossa och klängväxter hänger tunga på husfasader och avlagda bilar används som hästkärror av de få som överlevt katastrofen. Men undergången i Station Eleven är varken Mad Max-våldsam eller The Road-mörk. I de stillsamma spillrorna finns något slags optimism där ett kringresande teatersällskap sätter upp och framför Shakespearepjäser åt bosättningar vars tältkupoler och löst sammansatta grupper påminner om vår tids flyktingläger.

Men…nu får det räcka!

Att göra ännu en miniserie om en domedagsinfluensa är inte bara en dålig idé – det är en oerhört gjord idé. Det har redan gjorts för många postapokalyptiska pandemiberättelser om en Covid-influerad influensa som rebootar mänskligheten. Y: The Last Man, The Stand, Utopia, Sweet tooth är ett litet urval av alla berättelser där en sjukdom dyker upp från ingenstans och utplånar nästan alla. Ja, jag vet att alla serier jag nämnt är baserade på äldre verk – men det spelar ingen roll. Det. Räcker.

De senaste två tv-åren har suttit fast i en loop som neurotiskt idisslar Covid-traumat. Det påminner om hur all populärkultur förändrades över en natt efter attacken mot World Trade Center. Under flera år handlade alla filmer, serier, böcker och album om utdragna säkerhetskontroller, integritetskränkande övervakning och det ständiga hotet utifrån.

Station Eleven vara ett av de där postapokalyptiska undantagen som har ett existensberättigande. Det är till skillnad från många andra pandemihistorier en bra sådan. Men det hör inte till saken. Vi fattar! Pandemi suger!

Låt i stället 2022 bli året då vi lämnar den trötta undergångstematiken bakom oss. Lek med tanken att kultur inte behöver tvångsreproducera verkligheten som vi alla redan tvingas leva i. Ge oss något som blickar framåt. För gud vet att vi behöver det nu.

Läs även: Kåta djurmonster och gaggig gubbröra - så var tv-året 2021.

Stad: 
Kategori: 
0 Kommentera

Tidskriftspriset 2012

Nöjesguiden är Årets Tidskrift Digitala Medier 2012.

Läs mer

 

Nyhetsbrev

Vill du få Nöjesguidens nyhetsbrev och inbjudningar till våra fester? Anmäl dig här!