Tiderna förändras – men inte mänskliga rädslor

I romanen Skymningstid skriver Henrik Bromander om hemliga nätverk och underjordiska celler mitt i välfärdssamhället. Vi får ta del av det svenska sjuttiotalets skuggsida, där makt, motståndsrörelser och rädsla för en potentiell sovjetisk ockupation är tydligt närvarande.

Henrik Bromander är mångfacetterad i sitt skrivande. Med ursprung i serieteckning besitter Bromander förmågan att identifiera subtila såväl som stora samtidsfenomen och gestalta dem på ett sätt som fascinerar, utbildar och underhåller på samma gång. I Bromanders förra roman Högspänning gick det att läsa om en elallergiker, och i den senaste, Skymningstid, istället om högerextremism och människor i utkanten.

Skymningstid baseras på verkliga händelser och berättar om hemliga nätverk under det svenska sjuttiotalet. Berättelsen centreras kring makt, motstånd och rädslan för en sovjetisk ockupation. Vi får möta karaktären Gunnar Björk som går runt med en molande oro, över att vinden ska vända och saker hända. Samtidigt får säkerhetspolisen Monika Nilsson upp ett spår som pekar mot en inhemsk högerextrem gruppering, möjligen med kopplingar till statsapparatens allra innersta kretsar. 

Det känns som att dina böcker kräver gedigen research. När påbörjade du Skymningstid?
— Idén till boken fick jag för runt tio år sedan, när jag första gången hörde talas om det hemliga nätverket Stay behind, började nörda ner mig i det och insåg att det skulle kunna bli en väldigt spännande berättelse. Efterhand kom karaktärerna och intrigen på plats, samtidigt som jag gjorde lågintensiv research och samlade material. Men det var först för cirka två år sedan som jag satte igång på allvar.

Boken utspelar sig under sjuttiotalet i Sverige och handlar om en grupp människor som tog hotet från Sovjet på större allvar än de flesta, och överträdde gränser för att skydda sitt land. Jag frågar Henrik varför han valde att ta avstamp i just denna rörelse.
— Det handlade alltså om ett autentiskt nätverk av motståndsrörelser som skulle kunna försvara Västeuropa om man blev ockuperat av Sovjet, även om jag så klart hittar på en del för fiktionens skull. Samtidigt är väldigt lite av verksamheten känd i Sverige, till skillnad från i andra länder där den också fanns, som i Italien där det varit stora politiska skandaler och parlamentariska utredningar som kunnat visa kopplingar till flera högerextrema terrordåd i landet under sjuttio- och åttiotalet. Det är något av ett mysterium och något outforskat som lockar mig som författare. Det finns till exempel de som tror att Stay behind kan ha haft att göra med Palmemordet.

Skymningstid utforskar delvis vad människor gör av sin rädsla när tiderna är oroliga. Även om den utspelar sig för nästan 50 år sedan är högerextrema rörelser aktiva även idag. 

Hade boken kunnat utspela sig nu tror du? 
— Jag ser stora likheter mellan hur karaktären Gunnar och de andra i hans cell beter sig och hur moderna preppers förbereder sig på den kommande samhällskollapsen som de nästan hoppas på ska inträffa så att de kan få praktisera alla sina kunskaper och få nytta av alla konserver de införskaffat. Så ja. 

Du skrev redan 2012 en serieroman om högerextremism. Är det ett område du funderat mycket på? 
— Absolut, det är en utveckling som jag är väldigt oroad över, och som jag tror kan bli avgörande för hela vår framtid. Samtidigt fascineras jag av motståndarnas ideologi och försöker förstå den, både på ett politiskt plan men också mänskligt - vad är det som gör att en person blir exempelvis fascist, hur resonerar man kring livet, hur fungerar ens vardag som fascist, vad har man för drömmar, för känslor, sånt tycker jag är superspännande.

Det beskrivs ofta att du skildrar ”människor i utkanten av samhällets acceptans". Vad är det som gör detta intressant?
— Jag tycker att människor i utkanten säger mycket mer om samhället i stort än vad mer "normala" människor gör, genom att skildra samhällets skuggsidor kan man få syn på en större bild. Samtidigt är jag intresserad av att utforska processen som gör att någon hamnar i utkanten och betraktas som "onormal" eller sjuk eller pervers. Hur ser den resan ut, vilka gränser passerar man, och vem är det som avgör vem som är en avvikare och vem som befinner sig på insidan?

Skymningstid finns ute nu på Weyler förlag.