PewPewPew zoomar in på Youtube-kändisskapet och tar några ungdomars onlineliv på största allvar. Efter att ha gjort ett antal kortfilmer och videon till White Trash Familys låt U teleskopa debuterar Malmöfilmaren Sergey Vasiliev nu med en långfilm om PewDiePie-generationen. Kasia Syty har träffat regissören.
PewPewPew handlar om det mystiska viruset ”pewpewpew” som sprider sig i samhället och drabbar fyra tonåringar i Malmö. Jag är förvånad över hur mycket sympati de nätvirussmittade tonåringarna väcker och frågar ut regissören och manusförfattaren Sergey Vasiliev om filmen medan hans treåring drar honom i foten.
Såhär minns han sin ungdomstid.
– Allt i mitt huvud var ganska rörigt, många frågor, få svar. Det var liksom en känsla av att det är något i luften men det var bara så svårt att sätta fingret på vad det var så jag letade efter en slags röd tråd, någon grundlig drivkraft som kunde sammanfatta det hela bättre. Och därifrån började jag fantisera fram några historier som nu blivit en del av filmen.
Jag läste första gången om filmen 2015, bland annat att du blev inspirerad av Instagramkravallerna i Göteborg. Vad var det som fascinerade dig i dessa ungdomar då och hur såg den fyraåriga resan från initialidén till den färdiga långfilmen ut?
–Jag tyckte mycket om namnet Instagramkravallerna till att börja med. Tyckte det lät coolt, det sammanfattade så bra ett slags clash mellan vad vi trodde var våra onlineliv, separerade från våra IRL, och sen det där väldigt fysiska, väldigt verkliga kravallerna, som också är väldigt visuellt. Och jag tror att det också på något sätt sammanfattar min fascination för den tiden vi lever i och de ungdomarna som var inblandade i de där händelserna.
Under resans gång blev jag också väldigt fascinerad av hur unga människor som betraktar kändisskap och kändisar. Om vi tidigare betraktade våra idoler på avstånd och de kändes ouppnåeliga så har det någon gång skett ett skifte. Tack vare den digitala kulturen har man kommit mycket närmare kändisarna, relationen till dem har blivit mycket mer familjär: du kan fråga Kylie Jenner på Insta bara så där om var hon har köpt den där väskan och SVT gör programmet "Hanna badar med en kändis" – och det finns ingen "skam" längre i att vara känd för att du är känd. Kändisskap ligger numera inom räckhåll: starta en Youtubekanal, bli känd imorgon. Du drömmer inte bara om att bli känd, du kan kräva det, det är din mänskliga rättighet. Jag tyckte det var väldigt fascinerande, skiftet kring hur vi tänker om kändisskap. Och eftersom jag är lite av en "forskare" i mitt skapande och inte hade några svar på något så valde jag en lite mer undersökande approach i denna film. Jag ville bara sätta mig in i huvudet på mina karaktärer, vara med och kanske eventuellt förstå deras motivation lite bättre.
Du ville att en av huvudrollerna skulle spelas av PewDiePie själv men han tackade nej till slut. Man blir ju väldigt nyfiken på hur han reagerade på din filmidé. Och så klart på varför han inte ville medverka i filmen?
–Hmm ... hmm ... det stämmer att vi flera gånger försökt kontakta Pewdiepie ... Tyvärr kan jag inte säga mer om det. "Legal obligations".
Ungdomarna som spelar i din film är oerhört trovärdiga och man får nästan en dokumentärkänsla av filmen. Hur gick castingen till? Varifrån kom idén till karaktärernas utformning, t ex den 15-åriga Mikaela som tvingar föräldrarna att betala 50 000 för en bröstförstoring. Eller den vapenbesatta Johan som blir trackad av sin mamma för han har för få visningar?
–Tusen tack, väldigt roligt att höra. Det var en väldigt lång process med att casta de här ungdomarna. Jag visste från början att jag ville arbeta med amatörer, i ordets finaste bemärkning, jag är nämligen allergisk mot teaterskolade skådespelare. Vi letade i nästan två månader, jag fick hjälp av två castingkonsulter och så var det en hel del street-casting. Sen hade vi ibland bara ren tur som till exempel med Sigrid Beckmann som spelar influencern My i filmen. När jag nästan var på väg att ge upp om att hitta en 11-åring som skulle känna sig bekväm med att raka av sig håret och spela cancerdrabbad skönhetsvlogger, hörde hennes mamma av sig. Från ingenstans. Och så kom de och gjorde audition och Sigrid var perfekt.
Inspirationen till de flesta karaktärerna kom från verkliga människor, antingen bekanta till mig, folk som jag såg på Insta eller Facebook. Det var i vissa fall bara bilder som jag fastnade för – som i fallet med airsoft-entusiasten Johan – efter att jag såg min bekants Youtubevideo där han beskriver sin "gear" i en tvättstuga. Det kändes så märkligt, det var både det komiska men också det mörka i detta. Med Mikaela och hennes spel för att få sin bröstförstoring betald tyckte jag att det var lite roligt att skapa en "win-win-win"-situation. Mikaela får sina bröst, mamma Selma får hjälp att hantera sin dotter och pappa Dragan ser sin chans att kunna komma tillbaka in i familjen; så ett slags lite knasigt happy end. Det som intresserade mig mest i arbetet med de här karaktärerna var vilka strategier de använder sig av för att bli sedda och kända. I Mikaelas fall är det kroppen – både i den meningen att hon använder sin kropp när hon matvägrar men också i den meningen att hon vill förändra sin kropp utifrån sina föreställningar om framgångsfaktorer.
Din film är allt annat än övertydlig, vilket är väldigt skönt. Vilka filmskapare är du inspirerad av i ditt arbete?
–Under lång tid var jag besatt av filmskapare som Haneke och Dumont men har på sistone insett att jag hela tiden rör mig vad gäller filmsmak och vad som inspirerar mig. Det är Harmony Korine ena dagen, grekiska absurdister andra dagen. Just nu är jag väldigt inne på gränslösa knaskomedier som "Greasy Strangler" av Jim Hosking och allt från Quentin Dupieux.
Vem är din favorityoutuber och finns det någon som du tycker är en up-and-coming PewDiePie som man borde hålla ögonen på?
–Jag har blivit lite mätt på Youtube efter all research till filmen så jag håller mig lite borta från vad som händer i Youtube-världen just nu. Men om jag ändå skulle nämna någon, skulle det vara Dillon The Hacker. Hans "PewDiePie has surrendered. Dillon the Hacker wins. PEWDIEPIE LOSES" från 2014 är "true art" av Youtube.
Jobbar du med ditt nästa filmprojekt? Om ja, vad blir det för något?
–Jag har ett par projekt under utveckling. Just nu skriver jag på en knaskomedi i orienteringsvärlden och leker med idéer om kaos, ordning och märkliga väderfenomen.
Du har endast 18 prenumeranter på din Youtubekanal. Känner du dig misslyckad?
–Totalt misslyckad.
PewPewPew har biopremiär den 18 oktober
