I sextiotalets Tusen år till julafton får The Haag-Lundgrens bevittna månlandningen, ansjovispizzan och dåtidens största folkliga innovation: bilen.
Greta Thurfjell tittar på julkalendern.
Pris för kanske minst finkänsligt komponerad måltid hittills går till sextiotalet! Och på papperstallrikar, dessutom. Ännu en tid, om än mer skrämmande nära, man är glad att man har sluppit leva i. Morris, barnet som alltid på diverse förnumstiga sätt ska berätta vad maten smakar (spoiler alert för dagens avsnitt: ansjovis – "lite salt", pölsa – "kött", och så: "gelatinet var inte så gott"), säger att ananasrullen ser ut som avskurna alienhalsar. Matgoals!
Efter skräcklunchen ska familjen åka i sin nya bil till "faster Brillo" (genialiskt namn), men hamnar istället hos en annan kvinna. Kakan Hermansson, närmare bestämt. Hur cool med sextiotalstantfrisyr och tatueringar över hela armarna?
Högkvalitativ humor enligt julkalenderskaparna: när porslin går sönder. Men som vanligt är det väl bara jag som inte kan relatera till vanlig barnhumor eftersom jag aldrig hade någon. Hade vaggat fram och tillbaka i timmar efter den här ödeläggningen av ett kakbord.
Trovärdigheten i att barnen inte tyckte att månlandningen var cool: betyg: 1
Begynnande separationsångest från julkalendern: Stark.
Antal gånger Erik Haag var naken: ½ (av totalt: 3)
Bevis:
Har du missat tidigare avsnitt av julkalendern? Här finns fler recaps.
