Nomad - galleriet utan normer och regler

13:24 16 Feb 2017

Nej, det handlar inte om något galleri i dess klassiska mening. För grundarna Gunéll Kulieva och Pontus Westerberg har konsten ingen given plats. Därför föddes Nomad, ett ambulerande galleri fritt från normer och regler.

Allt började när kompisarna och konstnärerna Gunéll Kulieva och Pontus Westerberg funderade över hur hierarkin fungerar inom gallerivärlden. Samt den stora avsaknaden av spännande konstnärsdrivna gallerier i stan, samt möjligheterna för oetablerade konstnärer att nå ut med sina verk.
– De stora privata och och offentliga gallerierna är ofta hierarkiskt styrda, exploaterande och utestängande. Och konstnären i sin tur har inte speciellt mycket inflytande över hur deras arbete visas under en utställning. Men vi tycker att konstnären ska kunna bestämma själv över sitt arbete när hen ställer ut. Ofta är det en kurator som tar över showen och bestämmer det mesta. Så vill vi inte ha det. Vi vill låta allt ske organiskt och genom konstnärens vilja. 

Projektet fick sin form i mitten av 2016 och i mellandagarna hade de premiär med sin första utställning. Vilket blev succé och de fyllde lokalerna till bristningsgränsen under öppningskvällen.
– Konstnären Gustav Wideberg ställde ut sina målningar. Kablam, Iinatti och Downtown Ilja djade och Jonatan Leandoer127 (Yung Leans sidoprojekt) körde sin första livespelning någonsin. Vi tycker att öppningen är viktig, vi vill göra nice grejer och gillar att det händer något extra som man inte brukar se i stan annars.

Hur går det till när ni letar efter nya platser att jobba med?
– Man kollar ju alltid när man är runt i stan och tänker om den här platsen funkar och ser bra ut. Eller om man vet någon bekant som har tillgång till någon lokal som skulle funka. Folk har faktiskt varit på och snälla och hört av sig, både innan och efter den här grejen. Jag tror många är lite svältfödda inom fältet vi verkar i och många har varit stöttande och vill att det skall hända någonting nytt.

Har ni någon förebild när det gäller symbiosen mellan konst och fest?
– Inte direkt. Men Vita Rosen på Bangatan gjorde bra grejer och dom var viktiga för Göteborg. De gick på Akademi Valand för ett par år sedan och på den tiden var Valand mer involverad i stan. Numera händer det inte så mycket där, det har så hårda regler kring allting. Alla elever sitter inne i sina ateljéer, bärsar och skriver tråkiga texter eftersom det är vad skolan vill att de ska göra. Vilket inte är så levande. 

Gunéll du gick väl nyligen på Valand, var det samma sak då?
– Ja, jag gjorde en fest när jag gick där. Men den hade inte varit möjlig om festen inte hade varit en del i ett projekt som jag jobbade med då. Som en del i arbetet hade jag skrivit en essä på typ 30 sidor. Den handlade om vad som har hänt med Valand och varför man inte kan jobba som förr med fest, rörelse och konst? Det var en akademisk text med fotnötter och referenser, idag är det nog de det enda sättet att kunna göra den typen av arrangemang på Valand. Så den skolan är borta och kommer aldrig mer va en del i att skapa såna av mötesplatser igen.

Och där kommer ni in!
– Ja, Göteborg behöver detta och vi ser ett roligt intresse kring allting. Det känns som att det finns bra förutsättningar just nu. Vi vill mest bara göra bra grejer för Göteborgs kulturliv egentligen.

När och var kommer nästa utställning att äga rum?
– Vi har nästan spikat nästa grej. Men vi kan inte säga något om det än eftersom inte allt är satt till 100 procent och att konstnären måste kunna få hinna att jobba fram sina verk. Det där är också fördelen med att jobba utan press om pengar. Vi tjänar inget på det här, vi har ingen som bestämmer över oss, vi har ingen fast lokal som tickar och kan därmed låta processen ta den tid den behöver.

 
Stad: 
Kategori: