Här är redaktionens favoritlåtar från den senaste veckan. Följ vår Spotifylista för löpande uppdateringar.
Noname – Rainforest
Chicagorapparen är ensam i sitt slag med sitt mjuka, tillbakalutade rapflow och jazziga beats. Rainforest är den första låten på länge med ett riktigt namn (till skillnad från Song 32 exempelvis) Kanske tyder det på att ett album är på gång?
Nick Cave & Warren Ellis – Hand Of God
Det känns som att musikvärlden stannar upp lite varje gång Nick Cave släpper ett nytt album. Den här gången har han gått vidare från traumat av sin 15-åriga sons plötsliga bortgång för ett samarbete med The Bad Seeds-medlemmen Warren Ellis. Inledande spåret från deras album är suggestiv och mäktig. Med en mystisk, nästan religiös tematik.
Altin Gün – Yüce Dag Basinda
Den turkiska gruppen Altin Gün blandar turkisk folkmusik, rock och funk. Men på Yüce Dag Basinda påminner musiken främst om italodisco. Det är så jäkla svängigt, med sköna klapptakter och lite munspel som ekar fint.
Smerz – Flashing
Den norska electrodoun Smerz blandar footwork och electro med RnB och klassisk musik. Det är en vild blandning, men det fungerar förvånansvärt bra. Flashing är utomjordlig och hypnotiserande vacker.
JID – Skegee
Atlantarapparen har ett flow som få. Hans hiphop med rap i fokus påminner om Kendrick Lamar, framför allt rösten som stundtals är identisk med Comptonstjärnans. Vad ska JID göra för att vara mer än “han som låter som Kendrick Lamar”? Fortsätta släppa så här bra låtar är en god start.
Kero Kero Bonito – The Princess and the Clock
Electrotrion ligger någonstans mellan tuggummipop och hyperpop, men en sak är säker, det är catchy som bara den. The Princess and the Clock klistrar sig fast på näthinnan och får en att vilja studsa fram i gruppens pastellfärgade ljudvärld.
Ant Wan – 1942
Ant Wan har mognat och gjort sitt bästa album hittills. 1942 är en höjdpunkt. Rapparen är seriös, ärlig och poetisk. Nästan i samma liga som Yasin.
Leon Bridges & Keite Young – Like A Ship
Leon Bridges är en av få artister som håller sig till den klassiska gamla 60-talssoulen. Här med snyggt komponerade gospelkörer.
Japanese Breakfast – Be Sweet
Michelle Zauner är tillbaka med sin svävande synthwave-pop. Syntslingor som elegant glider fram över en funkig bas.
Dree Low & Z.E. – Ingen kommentar
Jag valde aktivt bort den här från listan förra veckan, både på grund av hög konkurrens, men också för att den i mina ögon inte riktigt höll. Ingen kommentar har dock växt. Det är inte bara ett mäktigt samarbete, mellan två personer som trots att de startade sina karriärer tillsammans sällan gjort gemensam sak, utan också en framtida klassiker. Där rapparna skicklig lämnar stafettpinnen till varandra.
Följ spellistan på vår Spotify.
Om du vill tipsa oss om ett nytt bra släpp, hör av dig till morgan.storesund.skarin@nojesguiden.se.
