Aldrig har det varit så enkelt att publicera sig och göra sin röst hörd som i dag. Genom webbsidor, bloggar och sociala medier har människor världen över fått nya möjligheter att sprida det fria ordet. Men samtidigt som nya dörrar har öppnats under det senaste decenniet ser vi hur totalitära regimer sakta men säkert försöker täppa igen hålen och censurera de nya digitala medierna.
Bloggar med obekväma sanningar stängs ned och upphovspersoner tystas genom hot och repressalier. Nya galler har fallit ned över Internet och diktatorer har hunnit ifatt den tekniska utvecklingen.
Svenska PEN:s satsning Dissidentbloggen lyfter fram de förbjudna texterna – de som inte kan skrivas och publiceras i författarnas egna hemländer – och ger dem en svensk och en internationell publik.
Nöjesguiden står helhjärtat bakom redaktör Elnaz Baghlanians tankar och mål med Dissidentbloggen. Därför publicerar vi i dag, med stolthet, två av bloggens kommande texter för att materialet ska få större spridning. Temat på det nya digitala numret är yttrandefrihet och fokuserar på Eritrea och Etiopien.
– Det existerar ingen yttrandefrihet i dessa länder och det vill vi belysa genom att lyfta fram etiopiska och eritreanska skribenters egna berättelser och erfarenheter. De här texterna hade inte kunnat publiceras i deras egna hemländer, säger Elnaz Baghlanian.
Alla texter publiceras på Dissidentbloggen på originalspråket, men även på svenska och engelska. På nöjesguiden.se publicerar vi de svenska versionerna av två texter som kommer att publiceras 8:e april.
Den första, Brev från fängelset: Vem är skyldig, är skriven av en kvinna som sitter i Kalityfängelset i Addis Abeba, samma fängelse som de svenska journalisterna Martin Schibbye och Johan Persson satt sina 438 dagar i. Hon dömdes till en början till 14 års fängelse, en dom som nu kortats till 5 år. Hennes text har smugglats ut från fängelset med hjälp av kollegor i Etiopien som sedan skickat den vidare till Dissidenbloggens redaktion.
Den andra texten är skriven av Etiopiska PENs ordförande, Solomon Hailemariam, som dagligen utsätts för hot och förföljelser i hemlandet på grund av sina texter och sin aktivism. När han kom i kontakt med Dissidentbloggen funderade han länge om han skulle ange sitt rätta namn i texten eller skriva under pseudonym. Trots faran det innebär att publicera en sådan regimkritisk text valde han det förstnämnda. Hans text är en poetisk vardagsskildring om Hundar och folk i Addis Abeba.
Om du ska läsa något idag, läs de här två texterna: Etiopiska PENs ordförande i Etiopien om humanitet och medkänsla med hundar och människor och brevet från Kalityfängelset.
