Nöjesguidens musikredaktör Emma Thimgren sammanfattar det gångna året.
Att sammanfatta året utan att nämna omvärldens turbulens känns absurt. Fast nu är vi ju här för att fokusera på musik. Men med det sagt tror jag att det är just det som gjort att musikbranschen haft ett så blomstrande år – i mörkret behöver vi något att vända oss till. Kraften i musiken som tillflykt ska inte underskattas.
Det har också präglat musikens influenser. De har delvis lutat åt det nostalgiska, med återkomster från band som Paramore, Blink 182 och Foo Fighters. Men också åt det bekymmersfritt elektroniska, snarare än verklighetstrogen indie. Istället för den genreupplösning vi sett de senaste åren var 2023 popdivornas år – Taylor Swift, Beyoncé och Madonna slog på stort med epos över sina karriärer. Taylor Swifts nyinspelningar blev så framgångsrika att skivbolagen reviderade sina kontrakt för att förhindra andra artister att göra samma sak. Britney Spears släppte äntligen sin öppenhjärtiga självbiografi och Miley Cyrus Flowers blev årets mest streamade låt.
Monokulturen var starkare än den varit på länge, att följa samma kulturella fenomen är ett sätt att globalt förenas i tider av splittring. Inte minst på Tiktok, som är en fortsatt stor drivkraft. Men nu påverkar appen även soundet på musiken mer och mer. För att passa korta klipp och vår allt kortare attention span snabbas låtarna upp. Men i kontrast till det ökar också den klassiska musiken – på Youtube ökade användandet av den med 90 procent i videos. Det starka musikåret är också en logisk följd av USAs strejkande filmbransch, i biograferna har konsertfilmerna istället tagit över och slagit publikrekord.
Mest omdiskuterat förblev hårdlanseringen av AI, som till en början skakade musikbranschen. Plötsligt kunde alla skriva musik, baserat på alla låtar som någonsin gjorts, insjungen av vilken artist som helst. Trots alldeles för bristfällig laglig reglering av fenomenet, bleknade nyhetens behag lika snabbt som tekniken först exploderade. Snarare än seriös produktion blev det snabbt memeifierat.
Globalt konstaterades det tidigt under året att livescenerna gjort sitt bästa år någonsin. En revansch som få trodde var möjlig efter pandemin överträffade alltså alla förväntningar. Även intäkterna för musiken har ökat globalt. Mer musik släpptes under 2023, samtidigt som spelningarna på streamingtjänsterna ökade. Även försäljningen direkt till konsumenten ökade med 20 procent, enligt Luminate. Det går förstås hand i hand med den ökade försäljningen av vinyl- och CD-skivor, en utveckling som fortsätter förbluffa.
Ändå är det så väldigt svårt att överleva som musiker i dag, särskilt för de mindre artisterna. Nyligen meddelade Spotify att kriterierna för ersättning skärps åt. Nu måste en låt ha spelats minst 1 000 gånger under ett år för att ha rätt till utbetalning. Ett drag som jätten har utrymme att göra på grund av sitt monopol. Hur stor roll spelar det egentligen, kan man undra. Men frågan är kanske snarare var det kommer sluta.
På hemmaplan har läget för de minsta artisterna blivit tuffare. Sänkta kulturbidrag har påverkat kulturskolans verksamhet, som många artister lyft fram som en stor anledning till det svenska musikundret. Ännu mer skrämmande blev detta faktum efter att Spotify wrapped offentliggjorde Sveriges mest spelade låtar 2023. Vi lär inte se mindre musik à la EPA-dunk efter kulturskolans nedmontering.
Flera små festivaler för indieartister har fått lägga ned innan de ens hunnit starta. Scener stängdes och Blåsarsymfonikerna tvingades ur sina lokaler i Musikaliska kvarteret. Detta till trots visar årets rapport från Myndigheten för kulturanalys att konsertbesöken i Sverige ökar, och är nu till och med på en högre nivå än innan pandemin. Enligt Spotify har lyssningen på svensk musik gått upp med åtta procent i landet, och åtta av tio toppartister i Sverige är svenska och sjunger på svenska. Avicii blev även den första svenska artisten någonsin att nå två miljarder streams på plattformen. Loreen vann Eurovision och blev den mest spelade låten från en kvinnlig, svensk artist under en dag. Så det går ju inte direkt dåligt för svensk musik heller.
Snöbollseffekten där större artister blir allt större och de mindre begravs ser ut att fortsätta. Det är ju inte heller en ny trend egentligen, utan ett steg tillbaka till musikbranschen så som den såg ut innan streaming fanns. Det krävs krafttag på en större strukturell nivå, men vill du stötta det lokala musiklivet är det bästa du kan göra att köpa direkt från artisten själv. Enligt Billboard beräknas mellan 50 till 80 procent av intäkterna komma från artisternas mest trogna fans, kanske är fansen de enda som kan rädda musiken.
Texten har även publicerats i Nöjesguiden nr 12, 2023.
