Högtalarföretaget Sonos har tillsammans med Spotify tagit fram konceptet Playlist Potluck, där alla gäster bidrar även till musiken vid middagen. De ger dig samtidigt chans att vinna ett knytkalas med en kock i världsklass. Men hur påverkas smaken av maten vi äter av musiken som spelas under middagen?
Om det är någonting som alltid haft en universell aura med samma grundläggande komponenter och förmåga att påverka oss människor är det mat och musik. Maten behöver vi för att överleva rent fysiskt, musiken hjälper oss att överleva psykiskt. Men finns det något samband mellan dessa, och kan musik faktiskt påverka hur mat smakar?
När Leopold Mozart — pappa till Wolfgang Amadeus — arbetade som violinist vid hovet i Salzburg hade han en månatlig lön på 25 floriner; utöver dessa var också 54 floriner varje år särskilt avsatta för att användas till vin och bröd. Landsfadern Ludwig van Beethoven troddes länge ha dött till följd av leverskador orsakade av ett kraftigt alkoholmissbruk, men tvärtom verkade han endast ha åtnjutit positiva effekter.
Korpulenta kompositörer finns det gott om i historien och sambandet mellan deras förhållande till mat och deras förmåga att skapa tidlösa musikstycken kanske inte är så långsökt trots allt. Den senaste tidens forskning kring ämnet, presenterar bevis efter bevis på att musiken du lyssnar på faktiskt kan påverka hur maten du äter smakar. I ett nyligen genomfört experiment gavs försökspersonerna två smakprov på bacon- och ägglass. Man lät sedan personerna ifråga lyssna på kycklingar som pep, och bacon som fräser i en stekpanna medan de åt. Glassen var densamma, men försökspersonerna menade att glassen de åt när de lyssnade på bacon som fräste smakade mer bacon och den som serverades tillsammans med ljudet av kycklingar smakade mer ägg.
De flesta undersökningar är rörande överens att ljud med lägre frekvens lägger smakfokus längre bak i tungan och framhäver bittra element, medan högre frekvenser får sötare toner att framträda. Det innebär att det egentligen inte är smaken som förändras utefter vilket slags ljud man får höra, utan vilka element inuti smaker som framhävs av olika toner i ljud och musik.
I en undersökning från 2011 fann man att höga bakgrundsljud faktiskt tryckte undan salt, sött och den allmänna förmågan att njuta av mat. Vilket, åtminstone delvis, förklarar varför flygplansmat aldrig kan bli riktigt god. Att trycket i kabinen blockerar våra näsgångar och därför även våra smaklökar är naturligtvis också en bidragande faktor till den allmänna uselheten hos flygplansmat.
Den femte smaken umami har däremot visat sig kapabel att klara av höga bakgrundsljud, vilket också kan vara förklaringen till att Bloody Mary är den vanligaste drinken flygpassagerare beställer. Tomater är nämligen mycket rika på umami.
Så nästa gång du bjuder på middag, tänk på musiken. Man äter ju faktiskt med öronen också.
Läs även: Sonos bjuder på skräddarsydd middag!
