Marabou – världens snålaste välgörenhetsorganisation

Marabou fyller hundra år och har bestämt sig för att fira med välgörenhet. Härligt, eller hur? Synd bara att det är det minst bjussiga projektet någonsin.

Ni vet när man på sin födelsedag har sagt till sina kompisar att man inte vill ha några presenter, att de istället ska skänka pengar till ett gott ändamål, och sen ångrar man sig, för när ska man få vara ego om inte när man fyller år? Lite så känns det när Marabou avslöjar hur de tänker fira sitt hundraårsjubileum. De vill vara schyssta, bjussiga, ett företag som inte bryr sig det minsta om lönsamhet. De bryr sig om barnen. De bryr sig om Rädda Barnen.

För varje människa som lägger upp en krambild på Instagram och hashtaggar #kramkalas skänker Marabou en krona till Rädda Barnen. En endaste liten krona. Det vet jag eftersom hela resan från min ytterdörr till Nöjesguidens kontor är tapetserad med reklam för kampanjen. De måste ha lagt hundratusentals kronor på att sprida budskapet om sin egen godhet. Pengar som eventuellt hade kunnat skänkas till, jag vet inte, kanske... välgörenhet?

Enligt undersökningen Svenskarna och internet från 2015 har 40% av alla internetanvändare i det här landet Instagram. Sen blir det ju lite svårare att veta, men vi tänker att kanske hälften av dem faktiskt är aktiva. Ungefär hälften av dem vet nog vad en hashtag är/känner sig bekväma med att använda dem. Därefter räknar vi in att cirka 6,5% av de resterande faktiskt tycker att det är värt att lägga upp en bild där någon eller något kramas av någon eller något samt använda den halvsexiga hashtagen #kramkalas. Och så tar vi bort alla med stängda profiler. Jag kanske underskattar svenskarnas vilja att göra sina Instabilder till reklampelare för choklad, men det känns som att Marabou i slutändan kommer donera, säg, starka 20 000 kronor till Rädda Barnen. Det finns i nuläget drygt 9000 taggade bilder, men hur många av dem har hamnat dem där på grund av reklamkampanjen och hur många är postade av människor som älskat bilder på temat "famntag", långt innan deras intresse approprierades av en chokladfabrikant? Kommer deras gamla bilder backtrackas för extra välgörenhetsboost? Det finns så många frågor, Marabou!

Bear in mind att det här är samma pressavdelning som gav oss Tommy “Black” Nilsson. De har världens lättaste jobb – de ska sälja det godaste som finns i hela världen. Så varför måste de göra det så svårt för sig? Brinner hela pressavdelningen egentligen för krishantering? Har de en kommunikatör som lider av en sällsynt sjukdom vars enda botemodel är en ordentlig PR-relaterad utmaning? Eller är det helt enkelt så att den kille på kontoret som har svårast att uttrycka sina känslor också är i störst behov av närhet – och bestämde sig för att använda hela svenska folket som cover up för det faktum att allt han egentligen vill ha är ett ordentligt #kramkalas?

Läs också: Huvudtransplationen som bara var en PR-bluff... Eller?