Månadens bästa musik, enligt en föredetting - augusti 2022

Blondie - The Disco Song

Från samlingen Against the Odds: 1974-1982 (Ume/Numero Group)

Inte riktigt alla beståndsdelar i vad som flera år senare skulle bli Heart of Glass var på plats på den här demon från 1974. Men tillräckligt många för att få den här skribenten att spela låten på repeat, och att kasta sig över resten av den här magnifika garagerensningen.

 

John Cale - Night Crawling

Singel (Domino/Playground)

Videon är en nostalgisk återblick till barrundor med David Bowie i NYC i för snart 50 år sedan. Men musiken som den geniale veteranen gör, fyllda 80 år ung, är elektronisk pop av modernaste snitt och yppersta kvalitet. 

 

Kiwi Jr. - Chopper

Album (Sub Pop/Playground)

De har kanske kammat sig lite sedan sist, men fortfarande gör de NYC-arrogant smal-slips-new-wave lika tidlös som Blondie och tidiga The Strokes. 

 

Ezra Furman - All of Us Flames

Album (Bella Union/Border)

Fullt av mörka reflektioner om övergrepp mot transpersoner hade det kunnat bli övermäktigt mörkt, men Ezra Furmans handlag är sedvanligt elegant, och kraften i drömmarna om hur hennes ”queer girl gang” till slut kommer att innebära att ”the city that tries to kill us each night will soon bow before our wrath, ah” gör det här till Ezra Furmans allra bästa album hittills. 

 

Tony Molina - In the Fade

Album (Run for Cover/Playground)

Stilla akustisk folkpop på hälften av de 14 låtarna, och dynamisk distad psychpop i traditionen från Love och Teenage Fanclub på andra hälften. Men en total speltid på 18 minuter finns inte ett uns dödkött här. 

 

AJ Lambert - Broken Hearted Wine

Från albumet Dirt Soda (IGIB LCC)

En Codeine-cover som borde göra hennes musik till den främsta insäljningspunkten, inte att hon är dotter till Nancy Sinatra och barnbarn till Frank Sinatra. 

 

Jakob Hellman - Titta på dom andra

Singel (EMI/Universal)

Bara det att Jakob Hellman kan räknas bland aktiva skivartister är fortfarande en sensation i sig. Att han gör småvimsiga popsånger lika fina som han brukade göra är ännu större. 

 

Simon Joyner - Songs from a Stolen Guitar

Album (Grapefruit/Border)

Du vet den där eviga frågan hur en lyckad korsning mellan Lou Reed och Townes Van Zandt skulle låta? Här är svaret.

 

The Chats - Get Fucked

Album (Bargain Bin/Border)

Otvättade små boogiepunk-skitband från Australien som är oroliga över sen löneutbetalning, stolta över att ha varit fulla på varenda pub i Brisbane och skitförbannade på bland annat att priset på ciggisar ökar har en tendens att väcka moderskänslorna hos mig. 

 

Cass McCombs - Karaoke

Från albumet Heartmind (Anti-/Playground)

Det dröjde innan den här skribenten blev övertygad, men på sitt tionde album radar den kaliforniske psychpoparen upp ett pärlband av låtar smartare och nästan lika omedelbara som dem han namndroppar när han undrar om äktheten i hennes kärleksförklaringar - ”You sang a melody, unchained / But will your love godspeed to me? / Are you going to stand by your man / Or is it just karaoke?”

 

Hjelle (som The Clarence) - Troubles

Från albumet Gammalt strunt vol. 2 (Jared Sin)

”Troubles var tänkt som en cover av klippangruppan Oscar Typing Clans låt med samma namn. Men när medlemmar av bandet fick höra låten sa de med bestörtning att det var en helt annan låt. Så då tar vi dom på orden”. En attans bra replokalsinspelning är det hursomhelst, oberoende av vems låt det är. 

 

—

Under september ser Patrik Forshage fram emot att lyssna på: