Artspace Jennifer vill bidra till en mer spännande konststad.
I somras startade konstnärerna Sara Andreasson och Klara Ström upp Artspace Jennifer i Kvbergs utegym, och sedan i höstas håller de i utställningar i sin lokal i Kvibergs Kaserner. Deras fokus ligger på det platsspecifika och experimentella, och inför vårens programstart bad vi dem att berätta vad det är de vill bidra med till Göteborgs konstscen.
Hur kom ni på idén att starta Artspace Jennifer?
– Vi bor båda i Kortedala och har saknat en mötesplats för kultur i Östra Göteborg. Vi har båda arrangerat mycket utställningar och evenemang tidigare och har drömt länge om att starta vårt eget space. Vi har tänkt på konstnärer som vi själva känner oss inspirerade av som befinner sig i en liknande situation som oss. Med Jennifer vill vi erbjuda en möjlighet för unga konstnärer som arbetar med mindre traditionella material där fokus inte ligger vid kommersiell framgång, utan snarare vid en experimentell hållning till utställningen som form.
Berätta om vilka ni, Sara och Klara, är.
– Vi är båda konstnärer och träffades första gången på förberedande konstskola i Göteborg för åtta år sedan. Sedan dess har vi vistats i olika städer men gjort flera olika samarbeten.
Sara Andreasson tog sin kandidat vid Akademin Valand i Göteborg för snart tre år sedan och har sedan dess arbetat med olika projekt och utställningar. Klara Ström har en kandidat från Kunshøgskolen i Oslo och tog sin master vid Konstfack i Stockholm för snart två år sedan. Under och efter studierna har hon arbetat på projekt runt om i Skandinavien och Europa.
Sara: Jag har bland annat ställt ut i Dakar, Senegal i samband med deras konstbiennal, ett samarbete som hade sin andra fas i Göteborg i somras. Då arbetade jag ihop med en senegalesisk konstnär och dessa arbeten var en del av GIBCA Extended. Under hösten bodde och arbetade jag i Prag under en period där jag var en del av ett residensprogram.
Klara: Jag arbetar främst med performance och bygger scenografi, gör kostym och skriver texter och sånger för en slags föreställning. Under 2019 har jag bland annat varit en del av GIBCA Extended på 3:e Våningen och arbetat ihop med en trio på ett residens vid The Non Existent Center i Ställbergs Gruva.
Med Artspace Jennifer har ni delvis haft utställningar på Kvibergs utegym, hur kom ni på att ni skulle hänga konst på gymutrustning?
– Vi vill att Göteborg ska vara en spännande konststad och platsspecifik konst är något vi båda varit nyfikna på den senaste tiden. Sara använder en hel del material med inneboende egenskaper och Klara arbetar mycket med scenografi i sina performances, därför kändes utegymmets arkitektioniska redskap lustfyllda att jobba med.
Vad har ni haft för utställningar hittills hos er?
– Utöver utställningen i Kvibergs utegym har vi haft två andra evenemang. I september bjöd vi in en duo från Finland och Danmark, Amalia Kasakove och Anna Lea Oruø. De är båda dansare och koreografer och presenterade verket Just Ok i entrén till vår lokal i Kvibergs Kaserner. De uppträdde i skymningsljus bland de gotiska valven och det var ett jättekul sätt att inviga våra lokaler. Vår senaste utställning hölls i samband med konstrundan i Östra Göteborg med förhoppningar om att lokalt bosatta skulle komma förbi och kika samtidigt som de la oss och vår verksamhet på minnet. Då bjöd vi in den norska konstnären Ane Kvåle och hennes verk Nedenfor Opp.
Vad har ni för planer för början av det här året?
– I januari har vi bjudit in Mette Rasmussen från Danmark och den 24 januari blir det vernissage! Hon är en ung konstnär som vi båda känner oss inspirerade av. Sen är starten på året rätt packad med ansökningar så vi kommer söka pengar för att hålla oss igång under året. Vår plan är att ha löpande utställningar varannan månad ungefär och efter Mette blir det en utställning i mars och en i juni.
Vad tycker ni behöver förändras eller förbättras i Göteborg som konststad?
– Vi tycker det är viktigt att unga konstnärer kan få möjlighet att ställa ut under professionella förhållanden. Vi vill ge en skjuts till konstnärer som behöver fler erfarenheter att lyfta fram för andra ansökningar samtidigt som vi vill ge plats åt en lekfull och experimentell konst. Något vi vill ändra på och tycker är otroligt viktigt är att konstnärer får betalt enligt Mu-avtal. Det finns en tradition av att inte betala unga konstnärer, det vill vi gärna se en förändring kring.
Har ni någon drömutställning ni hade velat genomföra?
– Att få hit en större grupp som kanske behöver resa långväga. Vi har vårt öga på en rysk konstnärsgrupp vi skulle vilja bjuda in och hoppas kunna genomföra detta längre fram om vi har råd. Vi önskar också kunna sätta upp en större föreställning på Jennifer någon gång i framtiden. Att bjuda in en grupp som arbetar längre med lokalen och har möjlighet att utveckla något platsspecifikt och pågående hade varit spännande. Det är kul med föreställningar utan början och slut, där besökarna kan komma och gå och vara en del av uppsättningen.
