Med priset för årets kompositör i ryggen gör sig Jelly Crystal redo att följa upp förra årets debutalbum med en ny EP. Nöjesguiden fångade honom för att prata om det nya projektet.
Jelly Crystal, eller Filip Johnson som han egentligen heter, debuterade 2017 men det är först med debutalbumet Freakshow som kom förra året som han verkligen sattes på kartan. När han inte gör sin egen musik har han spelat bas till artister som Vacation Forever, Baba stiltz och Miynt. Den 3 juni släpps hans tredje EP ILY.
Vart kommer egentligen namnet Jelly Crystal ifrån?
– Jag jobbade på Willys, och där sålde de såna där äckliga amerikanska Jell-o-tårtor. På förpackningen stod det att det innehöll “jelly crystals”. Det tyckte jag lät coolt och jag tyckte om deras retro-förpackningar. När man äntligen hittar ett artistnamn som inte finns någonstans, då tar man det. Då kände jag att jag inte letar en sekund mer.
Du tog hem priset för årets kompositör på Manifestgalan. Hur kändes det?
– Det var sktikul. Man tror att det knappt är någon som lyssnar. Om man kollar på spelningarna på Spotify så tror man att det bara är mamma och pappa. Men då fattar man att allt inte heller är Spotify. Någon har verkligen lyssnat och analyserat. Det är första gången jag fattade att någon gjorde det, det ringde en liten klocka. Jag är väldigt obrydd men ändå har jag dåligt självförtroende i det jag gör.
Du har ju mest släppt singlar innan.
– Innan albumet har jag aldrig fått ihop tio låtar. Jag har haft för dåligt tålamod, och lyckats strösläppa för mycket. Så fort jag varit klar med en låt så har jag velat släppa den. Jag gillar tanken med album, men det är sällan jag själv lyssnar igenom ett helt album. Det är nog mest det. Jag orkar speciellt inte lyssna så länge på min egen musik. Jag gillar EP-format, då håller man koncentrationen, det är intressant och inte för mycket info.
Men redan nu är det dags för en till EP!
– Det gick väldigt fort. Jag är nästan chockad själv. Det blev ett jävla svep. Alla låtar är gjorda precis när skivan var klar. Jag brukar inte jobba så snabbt.
Det känns som att du verkligen hittat ditt sound med albumet.
– Innan hade jag inget att förhålla mig till. När jag mest släppte singlar så hörde de inte ihop eftersom jag inte behövde den röda tråden. Att göra ett album innebär att man måste sätta ramar för det.
Berätta mer om den kommande EP:n.
– Den är ännu mer mig själv. Jag säger så varje gång, jag kommer säga så tills jag dör, “nu är det nära!”. Jag är mer nöjd med EP:n, jag önskar att skivan lät som den. Det är bättre låtar, ett annat sound, andra arrangemang. Vi har gjort mycket live-tagningar, innan spelades allt in separat. Den är lite mer organisk och vemodig. Det är lite 70-tal, men jag är inte smal i vad jag lyssnar på, så det är en ganska lös grund.
På ILY gästar Seinabo Sey och Alice Boman. Titelspåret är den första låten från Jelly Crystal på svenska.
– Jag är väldigt melodibunden. När man sjunger på svenska blir det ett annat melodispråk. Den här låten bara kom ut på svenska, orden funkar väldigt bra i den melodin. Jag har försökt att skriva på svenska så många gånger, men det brukar oftast gå åt helvete. Jag är väldigt luddig när jag skriver på engelska, det är läskigt att skriva på svenska för det är så naket. Jag har försökt hålla det enkelt, i refrängen sjunger jag bara “i love you”, det är så cheesy och simpelt.
Blir det extra personligt?
– Inte extra personligt, men jag har kanske gjort låten till det i efterhand. Jag skriver ofta en text där orden går ihop på något sätt och i efterhand kommer jag på en story. Som låten Kojak, jag glömmer hela tiden vad den handlar om storymässigt, den har haft fyra, fem olika handlingar. Jag tycker det är ganska svårt med text, så jag sminkar med flummiga anekdoter.
Albumet spelade Filip Johnson huvudsakligen in själv och spelade även majoriteten av instrumenten. På de nya låtarna har samarbeten med andra artister varit genomgående, han har också bjudit in fler musiker och tagit hjälp av tre olika producenter. Medan skivans sound var mer introvert och frigjort, är den nya musiken mer dynamisk och ljusare i sin ton.
Är alla samarbeten det som påverkat soundet kanske?
– Det är så himla natt och dag att spela in själv jämfört med ett band. När det går är det magiskt, när man tar en enda tagning med alla i gruppen och så är det nästan som att det låter klart. Men det kan också vara helvetet på jorden. Det klarar jag inte av. Men jag är avis på alla i band som får det att funka.
Du har ett alterego, Jerry, är han inblandad i den nya musiken?
– Han har inte visat sig än. Han var ju frontfigur på plattan och den förra EP:n. Men han är fortfarande med, han har ju skrivit flera låtar, han bossar och har sista ordet. Han kanske kommer fram nästa gång, eller så dyker han upp på slutet.
Vad ska du göra framöver?
– Jag tänkte att jag skulle vila och hålla mig borta. Men nu börjar jag redan göra nya låtar så nu fick jag upp det där stinget. Målet är att göra en skiva till innan nästa år, men det får vara lite löst. Annars är jag så peppad på att spela live.
ILY släpps den 3 juni. I sommar spelar Jelly Crystal bland annat på Popagandafestivalen som går av stapeln i slutet av augusti.
