Jared Leto utnyttjar transpersoners verklighet

Jared Leto i Dallas Buyers Club.

Under tagen #notyourrayon berättar transtwitter nu om ilskan över Jared Letos Oscar. Hans gestaltning av den transsexuella kvinnan Rayon i "Dallas Buyers Club" har gett honom mängder av priser. Det är en typiskt så kallad "modig" roll och igår hyllades han för det med en Oscar som bästa manliga(!) biroll - alltmedan verklighetens transkvinnor fortsätter att bespottas. Ilskan handlar om att Leto, "Dallas Buyers Club" och Oscarsjuryn bidrar till det.

Redan långt innan försnacket inför galan började hade castingen av Jared Leto som transkvinna fått kritik. Varför inte en transkvinna? Eller åtminstone en kvinna. I "Dallas Buyers Club", precis som i nästan alla filmer och serier, spelas transkvinnor av män (eller Hilary Swank som Oscarsbelönades för att spela transkillen Brandon Teena i "Boys Don't Cry"). Problemet är att de alla utgår från och bidrar till att befästa en grundläggande cissexistisk* och transfobisk tes: att transkvinnor är män. Att transpersoners könstillhörighet inte är på riktigt.

Oscars-bevakningen i svenska medier fortsatte med att bekräfta "män i klänning"-teorin och misslyckades med att visa grundläggande respekt för transpersoner. I DN skrev Nicholas Wennö att Leto spelade transvestit och drog in verkligheten i sitt tacktal där han inte ens nämnde transpersoner. I TV4Nyheternas reportage från galan kallade reportern Rayon "transvestit", precis som Göteborgs Filmfestival gjorde i katalogen inför årets festival.
Och när TV4 Nyhetsmorgons recensent Ronny Svensson pratade gala blev Rayon "den här transsexuelle". Inte nog med den maskulina ändelsen felkönar henne, formuleringen raderar både hennes kön och hennes person. Kvar är detta substantiviserade attribut, hon är varken man, kvinna eller person, bara "en transsexuell".

Ni tror att en transkvinna inte är en kvinna men ni har fel. Transkvinnor ser inte ens ut som män. Eftersom vi alltid spelas av cismän i film och tv tror ni det. Det leder till att cisfolk kan tro att en cisman skulle var mindre trovärdig som ciskvinna än som transkvinna. Hollywoods övertygelse att transkvinnor är män har gjort att man bara sett män spela transkvinnor.
Att låta Leto spela transkvinna befäster fördomar, att ge honom en Oscar hyllar fördomarna och hemska, ignoranta mediers rapportering sprider dem vidare.

På transtwitter är man arg och trött. Trött på att vi aldrig får gestalta oss själva, eller föra vår egen talan. Trötta på att när vi väl talar så lyssnar ni inte, om inte någon cis-person säger samma sak. Det saknas knappast transpersoner som är skådespelare (en av dem är med i filmen!), debattörer, feminister, journalister, ja, vad ni vill! Vi får varken prata om oss själva, spela oss själva eller styra berättelserna om oss. De bästa tweetsen på #notyourrayon fokuserar på just verkligheten som Leto inte ens nämnde i sitt hyllade tacktal, nämligen transkvinnors verklighet. Kvinnor som berättade om sina verkliga liv som praktiskt taget ogiltigförklarats av oscarsjuryn. Som @metalmujer skrev: "I live womanhood, not mock it. I'm #notyourrayon."

Cis-personer spelar våra roller, för vår talan i debatter om våra levnadsvillkor. Varken vår könsidentitet eller våra erfarenheter räknas. Varken i film eller i verkligheten: trots att transkvinnor i USA löper högre risk för att smittas av aids än män som har sex med män finns ingen statistik i Sverige. Därför riktas även allt preventionsarbete mot enbart homo- och bisexuella män.

Att låta en man spela transkvinna är att underkänna transkvinnans könstillhörighet (och i förlängningen alla transpersoners). Det är transfobi. 

Att håva in premisser, pengar och berömmelse på att utnyttja riktiga transpersoners erfarenheter och verklighet är inget annat än exploatering.

/Maria Ramnehill, skribent och transfeminist

*cis – motsatsen till trans. Någon som ser sig som det kön hen tilldelades vid födseln, som inte är trans.