Sen hon gästade på Parhams debut Pojk och gjorde sin första spelning förra sommaren så har vi inte riktigt kunnat sluta hylla, fascineras av och peppa på Ikhana. Den 14 maj släpper hon nya låten Pussycat och vi passade på och snackade Redline, zebrafunk och att våga göra det man älskar mest.
Hur började du hålla på med musik?
– Jag gick något som hette musikproduktion i gymnasiet. Jag och Nibla träffades sista året och bestämde oss för att göra en demo. Demon gick åt helvete men vi blev bästa vänner. Vi gjorde mycket akustiskt men så fort det var något digitalt så satt jag bredvid när någon annan höll på.
Så när började du producera dina egna grejer?
– Efter gymnasiet flyttade jag till Malmö och då kände jag att fan, varför ska jag sitta bredvid och kolla på när någon ska göra det som är i mitt huvud. Så jag skaffade en Macbook med Garageband och tänkte att fan, jag ska testa det här. Det är bara ljud hur svårt kan det vara. Efter ett tag la jag ut mina första grejer på Soundcloud och jag var skitnervös över vad folk skulle tycka. Men jag fick skitbra respons! Däremot fick jag många kommentarer som “Vem är killen som producerat?” och “Nice work man!” Det var första gången jag kände av att dom tror verkligen att tjejer inte kan något. Så jag började skriva “by the way, I'm a girl!”.
I en annan intervju tipsade du om Göteborgsbandet Navelin och sa samtidigt att det var sångerskan i bandet som fått dig att börja sjunga?
– Jag har alltid hållt på med sång och vetat att jag har en röst men inte om den är tillräckligt bra eller nice för andra. Jag har alltid gillat min röst men har inte velat dela med mig. Sångerskan i Navelin är en bekant och vi var på samma nyårsfest. Någon tog fram en gitarr och jag började sjunga. Då kom hon fram till mig, satte sig på huk framför mig och kollade mig djupt in i mina ögon och sa “Lisa, du kan inte hålla det här inom dig.” Hon hade världens powertalk med mig om att jag kommer förstöras inombords om jag inte låter den här rösten få komma ut. Det var väl efter några öl men jag tänkte bara "shit, hon har rätt!" Jag blev frälst på plats och brast ut i sång typ. Sen dess har jag inte slutat. Hade hon inte haft det snacket med mig hade jag kanske varit bitter och hållt på den där hemlisen. Tack Elin från Navelin!
Du kallar din musik för zebrafunk, vad är det, egentligen?
– Jag älskar zebror, för jag ser mig själv som en zebra. Det som binder ihop min musik, oavsett om jag kör en Lisa Nilsson-cover eller min egna låt, är en speciell känsla och ett speciellt groove. Min mamma kommer från Borås och min pappa från Surinam och jag är en blandning av allt jag fått höra under min uppväxt. Zebrafunk är ett nytt ord som jag gjort till min stämpel.
Tror du att det är svårare att komma igenom med sin musik när den inte håller sig till en genre?
– Jag ser det som en fördel att jag kan komma in vart jag vill istället. Folk fattar att "hon kan allt!" Jag försöker undvika att bara bli en refrängtjej och vill att folk ska fatta att jag producerar, skriver och gör allt. Om folk ska fatta det så är det viktigt att jag inte är begränsad till en genre. Jag är allt.
Du gjorde din första spelning i augusti på Klubb Loco, vad har hänt sen dess?
– Jag har vetat sen jag föddes att jag ska göra detta så när jag och Nibla väl stod på Bengans så kände vi att "nu jävlar". Igår såg jag ett klipp från spelningen och jag kan knappt fatta att det är vi som står där. Det känns som jag är tolv år. Det är sån stor skillnad på hur jag är på scen hur jag rör mig och så. Sen dess har vi spelat på bland annat Pustervik och i Stockholm med Parham och så. Det har gått väldigt snabbt allting.
Jag såg på Instagram att du var i redlinestudion! Please tell us everything!
– Det finns inte så mycket att säga. Det var asfett att sitta att prata med Salla och Masse. Vi blev presenterade för varandra och jag tror att dom är bra på att hålla sig uppdaterade om vad som händer. Dom hade hittat mig på Instagram och vi är båda sugna på ett samarbete, men vet inte vad de ska bli. Men det är inget som är prioritet just nu.
Berätta om din nya singel Pussycat?
– Det här är verkligen zebrafunk. Den är seriös med rolig, ganska studsig. Den är based on a true story och säger ganska mycket om mig.
Den 13 maj har Ikhana releasefest för singeln på Yaki-Da. Läs också: Musikmåsten: Parham.
