Göteborgspriset 2011 - och de nominerade är...

Redaktion 11:41 28 Jan 2012

Göteborgspriset delas ut till personer och företeelser som har betytt extra mycket för staden under det gångna året och som inspirerar och stimulerar andra att på liknande sätt överträffa sig själva i framtiden.


MUSIK

J-Son
Den brasilianske Göteborgssonen har kommit dit han är idag genom samarbeten med 50 Cent och Lil Wayne och genom att agera supportakt till Lady Gaga men även svenska Adam Tensta. Senast samarbetade han med Eric Saade vilket gav honom en ny publik. Hans musik spelas på smala P3-program såväl som kommersiella morgonprogram. J-Son har lyckats med att sätta rappen i en bredare mainstreamkontext.

 

Roffe Ruff
Roffe Ruffs sista album Barrabas, producerat av bland annat Kapten Röd, fick kritiker att fullkomligt överösa honom med sina högsta betyg. 2011 blev året då Roffe Ruff – mot sin vilja – blev Göteborgs mest älskade rappare. Från Tuve till Näset, ormarna i gräset, Majornakids med moppetrim, Andra Långgatans emoklientel, ja till och med snutarna blev Roffe-fans och ville köpa tröjor.

Foto: Gaffa
Franska Trion
Franska Trion förflyttar dig längst in på en ensam bar, med en flaska vin på pianolocket och en bartender som sett bättre dagar. För den stora massan blev de rikskända då de i slutet av året medverkade i SVT:s Nordstan och släppte en alternativ julskiva. Nu vill vi se mer av Franska Trion.


LÄSNING

Carolina Fredriksson – Flod
En fin apokalyptisk berättelse med drag av magisk realism. Trots att Flod utspelar sig i ett fiktivt universum lyckas den ändå sätta fingret på just den verklighet vi lever i. Carolina Fredrikssons debut må beskriva en samhällsmodell som stöter bort människor, men visar även att det finns en glimt av hopp.

Göteborg Nonstop
Marcus Persson är den vassa pennan bakom Göteborg Nonstop, han rör om i grytan och håller oss alla på tårna. Göteborg Nonstop bevakar och kritiserar Sveriges framsida med en total orädsla att göra sig fiender. Ingen kommer undan Göteborg Nonstop.


Alexander Motturi – Diabetikern
Göteborgsfilosofen Aleksander Motturi har skrivit en sällsam berättelse om att välkomna och bejaka ett sjukdomstillstånd. Boken rör sig skickligt mellan dröm, verklighet, satir, humor och blodigt allvar. Diabetikern bjuder in oss till en underlig och fantastisk värld.
Hej! Hur känns det att vara nominerad?
– Inte alls så pjåkigt faktiskt. Jag är mycket glad och stolt för detta pris som jag tror är det första pris som jag nominerats till i mitt liv. Eller kanske inte, men det känns så. I alla fall första med en galafest inkluderad.
Hur kommer det sig att den namnlöse huvudpersonen ”drabbades” av just sockersjuka?
– Det finns ingen annan sjukdom som han drabbades av och det var den han blev förälskad i. Det är ingenting som man kan välja lika lite som man väljer sina andra förälskelser.
Många blir reducerade till bara en diagnos, borde fler tackla det som huvudpersonen i Diabetikern?
– Jag vet inte om jag kan rekommendera detta som en universallösning på livets elände och misär. Man måste våga för att vinna. Diabetikern vågade ju ganska mycket, men han hade å andra sidan också tur som faktiskt blev förälskad i sin sjukdom.
Har du fler skrivprojekt på gång?
– Ja, ett par stycken i alla fall. Jag håller precis nu på att avsluta nästa roman som kommer i höst. Det är en väldigt annorlunda historia baserad på en bok som min far aldrig har slutfört. Den går under arbetsnamnet Svindlarprästen eftersom karaktären är både en svindlare och en präst som i sin barndom förlorade kontakt med sina föräldrar och sedan omhändertogs av finska missionärer. Det är min far som har lämnat berättelsen i arv till mig. Det är ett mycket tungt arv att bära. Till skillnad från Diabetikern som tog mig några månader att skriva har jag arbetat med den här boken i tio år, minst.


FILM

Play
2011 gav Ruben Östlund oss chansen att slå oss ner i en biostol och i två timmar bli smått mindfuckade av verkligheten. Grabben från Styrsö visade med sin tredje långfilm att hans filmskapande är lika kvalitativt konsekvent som hans ständigt svallande kalufs. Den stora debatt som byggdes upp kring filmen är bevis nog för att detta är årets viktigaste svenska film och vi är glada att Ruben och hans Plattform hänger hatten i Göteborg.


Fotbollens sista proletärer
Åttiotalet, tiden som gett upphov till ryktet om att alla heter Glenn i Göteborg. Om detta berättar Fotbollens sista proletärer. När de glada amatörerna Ruben, Torbjörn, Dan, Tord, Svennis och Glennarna blev blåvita kungar nere i Europa. Detta är så mycket mer än bara fotbollsfanatism – detta är ett underbart kapitel i svensk nutidshistoria.


2 steg från Håkan
En av de stora milstolparna på vägen till att bli popstjärna av grandiosa mått måste nog vara att någon går och gör en film om en. Björn Fävremark, John Boisen och Torbjörn Martin följde Håkan Hellström och ett av alla hans hängivna fans inför en konsert i Stockholm. De har gjort ett formstarkt och vackert porträtt av en av vår tids största artister och även lyckats fånga Sveriges sötaste sekt. En som vi alla mer eller mindre har varit en del av.
Hej Torbjörn Martin, en av regissörerna bakom 2 steg från Håkan. Grattis till nomineringen!
– Tack så mycket, det känns fantastiskt kul!
Varför en film om just Håkan Hellström?
– Det var faktiskt inget planerat. Efter att vi gjorde videon till River en vacker dröm gick vi på magkänsla och slutade inte filma, kan man säga. Det blev att vi fick haka på i kalabaliken runt Håkan och skivsläppet under hösten. Plötsligt kände vi att vi var något på spåren, och då var det liksom omöjligt att inte fullfölja och göra filmen.
Blev ni någonsin avundsjuka på rockstjärnelivet?
– Varför det? Man är ju filmregissör.
Vad blir nästa filmprojekt?
– Just nu vet jag faktiskt inte. Jag har en del olika saker på gång men inget som är "officiellt" ännu.


KROG


Dubbel Dubbel
Ett gäng klubbveteraner bestämde sig för att bli krögare, resultatet blev en omåttligt populär dim sum-bar i Linnéstaden. Under 2011 års andra hälft samlades hela stan på Kastellgatan för att äta sig mätta på dumplings och fukta strupen med författaren Per Hagmans paraddrycker.

2112
2112 är ett 20 minuter långt epos med det kanadensiska fusionrockbandet Rush. Men också en krog på Magasinsgatan. Här serveras fantastiskt vällagad husmanskost till toner av AC/DC et al. Om någon för ett år sedan hade föreslagit hårdrocksrestaurang hade vi fnyst och föreslagit personen att sätta sig på 403:an tillbaka till Bohus. Men efter ett flertal besök och en smygläsning senare inser vi att hårdrock och krog går ihop lika bra som TV4 och lördagsunderhållning.
Peter Iwers på 2112 och In Flames, grattis till nomineringen!
– Ursäkta mig, nu hör jag dig lite dåligt...
Vi sa, grattis till nomineringen som årets krog!
– Nej, vad roligt! Det här var lite oväntat. 2112 har verkligen blivit allt vi hoppades på. Vi är oerhört nöjda med vad vi har åstadkommit: lite lyx för dem med jeans och lite avslappnat för de som tillvardags går i kostym.
Headbangar ni som E-Type om ni vinner?
– Det är bara jag som är långhårig numera, så vi får kanske dansa lite snyggt istället.


Bon
Få ställen i Göteborg är så estetiskt tilltalande som Bon. Att de sedan levererar mat som håller absolut toppklass gång på gång gör att vi ständigt återkommer. Deras nominering förra året ledde dessvärre inte till någon seger, men Nöjesguiden tror på andra chanser och nominerar härmed Bon i kategorin årets krog även i år.
Malin Löfgren på Bon, grattis till nomineringen. Ni var nominerade redan förra året, men föll på målsnöret, hur känns det att bli nominerade i år igen?
– Det känns naturligtvis väldigt roligt och hedrande. Vi blev slagna av värdigt motstånd förra året, men hoppas naturligtvis att vi går hela vägen i år.
Hur firar ni om ni tar hem det?
– Med pompa och ståt, naturligtvis!


SCEN

Processen – Backa Teater
Kafkas postuma mästerverk kunde inte fått en bättre uppdatering än den som Backa Teater gav det. Josef K:s absurda vandring genom overkligheten ter sig lika fångande i nutidversion som i originalet. Dynamisk ensemble med stjärnor på uppgång.

Tolvskillingsoperan – Masthuggsteatern
Masthuggsteatern gjorde storslagen teater av Brechts klassiska pjäs från 1928. Skildringen av det ekonomiska systemets brutaliserande effekt på samhället visade sig lika aktuell idag som då. Stora gester med små medel.

Whatever Love Means – Teater Tamauer
Att göra teater av übercoola Liv Strömquists genialiska seriealbum visade sig vara en ren vinstlott för Teater Tamauer. Engagerande, intensivt och avväpnande om och i världen omkring oss.
Vad gör Whatever Love Means unik på Göteborgs teaterscen?
– Unikt är svårdefinierat. Men i vårt fall är det kanske det att vi tagit serien till scenen och kombinerat intellektuell, samtida underhållning med historisktperspektiv och genusmedvetenhet.
Betyder priser någonting för en teater idag?
– Nöjesguidens pris är ju det enda ”teaterpris” som finns i Göteborg, det har funnits länge och så många otroligt bra föreställningar har varit nominerade och vunnit – så på så vis tycker vi att det betyder mycket. Att bli nominerade är ett erkännande för oss som grupp och för vår föreställning som vi är grymt stolta över. Sedan kan man dessutom tänka att vår stora publik som kommit och sett oss redan är ett pris och ett erkännande stort nog!
Era förväntningar på Göteborgspriset i tre ord! 
– Folkligt! Fullsatt! Feministiskt!


KLUBB

Dillas Corner
Att en renodlad hiphopklubb drar så många olika målgrupper kan tyckas falla på sin egen orimlighet. Att det skulle ta bort just det renodlade. Men tvärtom, hiphopkollektivet Dillas Corner har under året fått sin egen publik att uppleva internationella storbokningar och har samtidigt lockat oinvigda att varje onsdag samlas under Yaki-Das trygga tak.


Port du Soleil
Att efter bara två somrar dra så mycket människor ner till Göteborgs hamn måste ses som ett kvitto på en extremt lyckad klubb. Med lika delar mat- och festupplevelse har Port du Soleil fått visa prov på hela sin vackra fjäderskrud. Sommarklubben med stort S är en given nominering till Göteborgspriset 2011.


Villafesten
2011 blev året då eventbolaget By Haart etablerade konceptet Villafesten på allvar. Djupt inne i den förtrollade Slottsskogen visade de oss vägen till Villa Belparc som bjöd på nya överraskningar varje kväll. Från bollhav, pooler och tjurridning, vidare till det bästa i dj- och musikväg.
Hej Erik och Irina, succéduon By Haart, bakom Villafesten! Fanns det inte en anledning till att man slutade gå på hemmafester?
– Jo, antagligen för att alla ens vänner flyttade ifrån sina föräldrars feta villor in i små ettor och tvåor med sura grannar. Men det var väl egentligen bara den första och möjligtvis andra Villafesten som hade den där nostalgiaspekten. Sommarens skateboardramp och mekaniska tjur känns mer som hemmafest hos en rik miljonärsson i Hollywood än en trashad villa i Sävedalen.
Vad tar ni med er från 2011?
– Att man behöver väldigt mycket mer bollar till ett ordentligt bollhav än man tror. Att det är kul men dumt att bada med skor, drink och hatt. Att om man gillar vodka soda lime på riktigt dricker man antagligen för mycket. Vi brukade ÄLSKA vodka soda lime.
Det skvallras om att ni aldrig skulle boka hårdrock. Är det så att ni tycker hårdrockare är vidriga äckel?
– Vi har inget emot hårdrockare, de är ofta supersnälla killar och tjejer som älskar musik om blod och riddare...
Vad händer 2012?
– 2012 är året då vi går in i fas två och tar allt till en ännu högre nivå! Villafesten byter namn till Villan och blir en av Göteborgs största sommarklubbar. Varje fredag-lördag från juni till augusti kommer man att kunna dansa, dricka, kolla band och ha svinkul på Villan i Slottsskogen!


MODE

Four
Den som kallar sig själv smyckesdesigner brukar antingen vara en medelålders kvinna som upptäcker sin kreativitet via Panduro eller en flitig besökare av Visbys medeltidsvecka. Sådant kastar en bister skugga över de verkliga talangerna. Karin Roy Andersson, Ellen Jacobsen Holvik, Hanna Liljenberg och Malin Lövgren är kvartetten som räddar yrkets anseende. Tillsammans ligger de bakom butiken och ateljén Four. De fyra olika designspråken kompletterar varandra och tillsammans skapar de den perfekta smyckesbutiken. Vi är stolta över att ha sådana talanger i vår stad.


The Blue Jeans Company
Ett par rådenimjeans lever och får sin unika karaktär genom användaren. Entusiasterna som tävlar om bäst slitning blir fler för varje dag och det handlar inte längre om mode eller livsstil – jeans har blivit en religion. 2011 öppnades dörrarna till denimkyrkan The Blue Jeans Company. Efter bara några få månader har butiken blivit den självklara mötesplatsen för alla med något som helst jeansintresse. Butikschefen Car-Henrik Runesson menar att det är en mänskligare butik.
– Vi hatar de stereotypa kedjorna. Våra besökare får en unik jeansupplevelse. Vi erbjuder hela paketet där inredning, musik och personal får det att kännas som om du kommer hem till oss.
Vad för slags jeans borde finnas i varje garderob?
– Ett par otvättade, naturligtvis.
Någon särskild modell som ligger dig själv extra varmt om hjärtat?
– Många har frågat mig det, men jag vet faktiskt inte. Det viktiga är att jeansen har en historia att berätta.

 
Sentral/Agonist
Twist & Tango, Newhouse, NK och många fler sökte perfektion inför sina modevisningar och kampanjer. Det självklara valet föll då på stylisten Christine Gustavsson. Tillsammans med Niclas Lydeen bildar hon Sentral, Göteborgs främsta designstudio. Sedan 2008 ligger även paret bakom parfymmärket Agonist. Med Kosta Boda-design och superlimiterade upplagor har de tagit ett steg långt från de kitschiga kändisparfymerna och skapat något exklusivt och härligt osvenskt. Alla väntar vi förväntansfullt på att nästa kollektion ska lanseras i mars.


KONST

Fresh Fish Gallery

Fresh Fish Gallery har under 2011 bjudit på många minnesvärda stunder, ta bara Moa Sundkvists och Malin Heikenbergs fantastiska utställningar. Fresh Fish blir aldrig tjocka och belåtna. De blickar inte bakåt – istället ser de till att ständigt vara i rörelse. Med magisk fingertoppskänsla släpper de fram talanger som vågar vara annorlunda.


Margareta Orreblad – Mors mössa
Margareta Orreblad har hjälpt generationer av unga lovande konstnärer till sina första utställningar under snart ett halvt sekels arbete med galleriet Mors Mössa. Den alltid entusiastiska galleristen presenterar konst med en ödmjukt opretentiös inställning och en ständig diskussionslusta kring konstens vara och icke vara. Margareta och hennes galleri är en Göteborgsinstitution som förtjänar att hyllas!
Vad säger du om konståret som gått?
– Framförallt tycker jag göteborgsk media inte tar konsten på allvar. När det alltid är tyst om konstlivet i tidningen är det klart konstnärer och gallerister blir lite matta.
Vi lovar bot och ändring! Låt oss blicka framåt. Vad händer 2012?
– Jag hoppas att alla konstintresserade kämpar vidare och att vi i stan får se ett större intresse för konstens egenvärde. Vad har pengar med konst att göra egentligen?

 
Ekta
Göteborgs graffitiscen domineras av kön (både i bild och text), utläggningar kring om GAIS är bäst eller sämst samt Linnés och Majornas postnummer. Det hela vore ganska deppigt om inte för graffiti- och performancekonstnären Ekta som med sin gnistrande känsla för detaljer och fantasifulla muraler sakta men säkert omvandlar Andra lång till vår eget lilla berlinska Kreuzköln.


MÖTESPLATS

Glenn Sportbar
Västkusten är en parodi på sig själv när Glenn Sportbar (med parollen "Alla går till Glenn i Göteborg") blir en omedelbar succé. Men vad gör det? Under året har baren fått en tvilling på Andra Långgatan, ett uppfriskande inslag på gatan för inbördes beundran. Skål för dig, Glenn Sportbar, du är för oss en självklar mötesplats!


Foto: Rickard Nilsson
Andra Långdagen
En osponsrad och 100 procent ideell folkfest som senast fick 12 000 människor att samlas på samma asfalt. Musiken, miljövänligheten, evenemangen och framförallt besökarna skapar en sällan skådad värme. Därför är det för många en av sommarens, för att inte säga årets, härligaste dagar. Andra Långdagen ger hopp om fred och demokrati.


FRCTN Store

FRCTN Store har lyckats belysa den del av streetwearscenen som tidigare har gått publiken obemärkt förbi. Från mindre märken som inte lyckats nå den stora massan, till större namn som långsamt har kommit att falla i glömska. Butiken på göteborgarnas läppar blev de när de agerade värdar för den medieskygge Roffe Ruffs vernissage "Fas 3".  FRCTN Store ger helt enkelt grejerna den uppmärksamhet och publik de förtjänar.
Hej Carl Martinsson, som tillsammans med Ante Ossiansson driver FRCTN Store. Grattis till nomineringen som ”Årets mötesplats”! Känns det motiverat?
– Tackar! Vi har sedan vi öppnade i somras jobbat aktivt med att hålla olika event och trevligheter i och kring butiken – på så vis har vi ju varit en mötesplats för många under året; men om inget annat känns det jäkligt kul att överhuvudtaget bli nominerade.
Vilka har varit höjdpunkterna under året?
– Det har varit många, men definitivt våra två invigningar, vernissagen med Roffe Ruff och den där fredagen under Way Out West då Tjocke Jimmy var på besök och vi hamnade på Notting Hill istället för att se Prince.
Hur fick ni egentligen Roffe Ruff att ställa ut tavlor i er lilla butik?
– Ja du, det var inte svårare än så att Roffe frågade om vi ville ställa ut hans tavlor hos oss. Vi svarade givetvis ja, och resultatet blev riktigt lyckat
Hur festar ni på Göteborgspriset den 17 februari?
– Ante fixar det galant så länge det finns shots och ölbiljetter – själv tänkte jag antingen kidnappa Rasmus Blom ner till Malmö, lämna honom där och leva på skadeglädjen, eller helt enkelt bete mig sådär charmigt dekadent som bara jag tror att jag lyckas med.


GLÄDJESPRIDARE


QuiZadillas
Ett levande filmquiz där frågor och ledtrådar gestaltas av unga skådespelare visade sig vara en lysande idé. När vi inte såg dem på hemmaarenan Yaki-Da uppträdde de bland annat på Kulturkalaset. Men det lyckade filmquizet tog dem även utanför stans gränser, till exempel Debaser i Stockholm. Nu hoppas vi få se ännu mer av QuiZadillas i framtiden!
Hej QuiZadillas och grattis till nomineringen! Hur är läget?
– Tack, bra. Vi är oerhört stolta och glada över nomineringen och motar den med en ödmjuk hybris. Vid vinst lovar vi att hålla ett klassiskt Oscarstal där vi tackar allt från Gud till våra familjer och vi kommer säkert gråta lite.
Hur skulle ni summera året 2011?
– 2011 var roten till allt ont, fast tvärtom. Det har varit ett fantastiskt år. Vi har haft grym roligt på allt från våra hemmaquiz på Yaki-Da till märkligt gästspel på Sci-Fi-mässan.
Vilket är tidernas bästa filmcitat?
– ”Like sand through the hourglass, so are the days of our lifes.”
Och vilket är tidernas sämsta?
– Alla filmrepliker av Keanu Reeves. Och Fredrik Dolks repliker i Nattbuss 807.
Leif Pagrotsky har besökt er, Ingvar Oldsberg har "påat" er – vem är drömgästen?
– Vi bråkade länge om ifall drömgästen måste vara nu levande, ifall den kan vara en fiktiv person och så vidare. Det blev lite struligt. Eftersom vi inom QuiZadillas arbetar med konsensus har vi nu gemensamt bestämt oss för Chippen Wilhelmsson. Ingen av oss är helt hundra med detta svar, men det var det bästa valet.


Sharper of Sweden
Barbershop
En liten gerillasalong som får Linnéstaden att framstå som Chicago i början av 1900-talet. In går göteborgare med rufsigt hår och djupa bekymmerveck i pannan. Ut kommer skarpa världsmedborgare med ett klädsamt leende på läpparna. Barbershop väcker en sömnig bransch och skakar om.


Carl-Einar Häckner
Förlängda föreställningar på Aftonstjärnan, ytterligare ett succéår med varietén på Liseberg, Karl Gerhard-stipendium och turnerande utomlands – Carl Einar Häckner har haft ett gött år. Och enligt vår kristallkula ser trollkarlen från Gårdsten ut att gå en minst lika lysande framtid till mötes.


HEDERSPRIS


Pustervik
Själva hjärtat av Göteborg och Järntorgets grand old dame. Engagerade ägare, fantastisk personal och alltid med fokus på musiken som sådan. En samlingsplats för Göteborgslegender, rookies, äldre och yngre. Efter en sista natt med gänget slog de igen portarna till förmån för en omfattande renovering. Det blev slutet på resan, men början på en ny.¨


Bar Centro
En snabb espresso över bardisken eller ett soft nedslag på trottoaren utanför. Bar Centro har under åren kommit att bli ett avgörande inslag i våra liv. Utan en kaffe på den lilla espressobaren i centrum stannar livet upp och förändras. Utan Bar Centro är det något som saknas.

Clandestino Festival
Clandestino Festival har alltid struntat i hur mycket utrymme musiken har fått i media, från vilket land den kommer från eller huruvida någon reducerat den till något så osexigt som ”världsmusik” eller inte. Clandestino bokar BRA musik, punkt. 2012 firar festivalen tio år – grattis, säger vi!

Jury: Rasmus Blom (ordförande), Pontus Tenggren, Björn Werner, Isabelle Ståhl, Daniel Nordgren, Ted Ljunggren, Sonja Berggren (Miss Alabama/Not Like Others), Petter Seander, tipstack till: Ametist Azordegan (musikjournalist)

I de fall som en jurymedlem känt den nominerade, har jurymedlemmen lagt ner sin röst.

Stad: 
Kategori: