Forward Malmö är en nybildad samverkansplattform som bryter mot alla gamla sätt att arbeta med samhällsförändring. Ett hållbart Malmö kräver att aktörer samverkar utöver sina vanliga verksamhetsgränser.
Barnrättsorganisationen Rädda barnen antog en ny strategi 2016 som understryker samverkan med lokala organisationer, myndigheter och privata aktörer för att bygga upp resurser som försvarar barns rättigheter och social trygghet som är hållbar på lång sikt. Förändringsledaren, Mikael Sandgren som jobbar för Rädda barnen i Malmö menar att barns livsförutsättningar kan förstärkas men endast om insatserna är långsiktiga.
– Barn och föräldrar kom till oss och var aktiva i olika verksamheter men gick sedan hem till samma livsförutsättningar som innan. Vi har länge funderat på hur vi gör det här på riktigt och på ett hållbart sätt i längden. För att förändra livsförutsättningarna måste vi påverka hela livssituationen i sin helhet som boende, skola och arbetsliv som i sin tur innebär en systemförändring.
För att lyfta frågan tog Rädda barnen i Malmö ett initiativ och bjöd in aktörer från samtliga sektorer och lokalbor för att föra dialog om hur alla kan samverka tillsammans för ett hållbart Malmö vilket blev startskottet för samverkansplattformen Forward Malmö (fwdmlm).
– Det finns kapacitet att bemöta utmaningarna men det är ingen som kan gå på dessa helt själv. Vi vill därför att alla aktörer och lokalbor från Malmö deltar. Frågorna måste hanteras gemensamt om en förändring ska se.
Madeleine Nobis jobbar som arkitekt för konsultbolaget SWECO i Malmö och representerar näringslivet i fwdmlm. Hon ingår i det så kallade kärnteamet där deltagarna främst jobbar med processarbete. För närvarande jobbar kärnteamet med att ta fram en färdplan för hur Malmö ska bli en hållbar stad som kommer att presenteras i slutet av maj.
– Vi i kärnteamet vill åt frågor som ger synbara resultat. Vårt arbete ska bidra till en förändring som också är märkbar för invånarna i staden. Malmökommissionens rapport och FN:s globala mål är en drivande motor i arbetet. Alla är överens om att ingen lämnar bordet förrän färdplanen är fastställd.
Fwdmlm vill bort från förlegade arbetsmetoder och tar avstånd från stuprörsperspektiv. Ett hållbart samhälle kräver förändringar på många nivåer men det bygger på att individer ska känna att de lever ett hållbart liv med hållbara livsförutsättningar. Systemen kan bara förändras om alla involveras. Då kan samverkan ske ur ett jämlikt perspektiv. Det innebär även att aktörerna behöver samverka kring varandras system men för fwdmlm är det framförallt viktigt att lyssna till målgrupperna som lever i utsatthet och utanförskap.
– Välfärdssamhället behöver förändras vilket är alla och inte bara offentlig sektor. Vi tror att en systemförändring kommer att åstadkomma vårt välfärdssamhälle som är vårt mål men ser man sig omkring i Malmö i dag så är vi långt därifrån. Vi måste tänka holistiskt. Att jobba holistiskt innebär att jobba med alla utmaningar på en gång. Det är utmaningar en individ i utsatthet ser och känner i sitt liv vilket är allt från skola, boende och föräldrars försörjning och så vidare, förklarar Mikael.
Deltagarna i fwdmlm försöker verkställa ett nytt arbetssätt som ska generera ett hållbart Malmö. Samverkansplattformen fungerar som en verkstad där inkludering, medskapande och iterativa designprocesser är tre viktiga aspekter. Mötena sker i relationsbyggande syften och alla deltagare jobbar med att formulera frågor tillsammans. Därifrån kan aktörerna agera strategiskt med full kraft för en systemförändring.
– Samhällsförändring och hållbarhet är två aspekter SWECO jobbar med och därför är samverkan viktig för oss. Malmö är och ska bli en stad för alla, berättar Madeleine.
– Civilsamhället som exempelvis Rädda barnen kan inte vara med i långa processer som berör planering utan måste jobba med att omsätta våra bidrag till direkt verksamhet för våra målgrupper. Tänk då kärnteamet där en konsultverksamhet som SWECO jobbar med att räkna ut hur nya arbetssätt ger intäkter, offentlig sektor tittar på vad nya arbetssätt gör för förändring i verksamheten och vilken nytta det gör för medborgarna nu och framöver. De olika aktörerna förstärker varandra och det i sig skapar en värdekedja som kan förflytta individen mot bättre livsvillkor. Vi slutar inte träffas för att vi inte har alla svaren utan arbetet fortsätter. Min förhoppning är att Malmö är ett hållbart samhälle 2030, avslutar Mikael.
