En lyckad kväll på Brogatan

Vi djupdyker ner i en tidlös klassiker. 

Alla riktiga Malmöiter har en relation till Brogatan. Vare sig det är självupplevda skandaler från ett eller flera årtionde tillbaka eller hörsägner från en svunnen storhetstid så känner vi alla till det och säger att vi minsann också var där när det begav sig. Så när portarna återigen slogs upp för denna mytomspunna oas mitt mellan Möllan och innerstaden var det med skräckblandad förtjusning hos befolkningen. Kunde man förvalta detta arv? En samlad trupp bakom cocktailbaren Liket, myspys-restaurangen Riket och konstföreningen PLX har ett år senare visat att det Malmö behövde som mest var en paus från sig själv.

Varje veckoslut står det folk och hänger på låset innan det öppnar, och man förstå varför. De senaste månaderna har lokalen fyllts av bokreleaser, obskyra konserter, stand up-kvällar och en och annan halvt avklädd dj. Och av människor. Mycket, mycket människor. Här finns det en puls och ett liv sällan skådad i stans krogkultur. En lördagkväll samsas ätandes familjer med 100 punkare som tågar fram och tillbaka genom restaurangen till Lilla Bjurö - konsertlokalen bakom restaurangen som är döpt efter gatan ute i hamnen. Är vi ens i Malmö? Det blir nästan lite upphetsande att se välklädda familjer försöka överrösta dunket och skriken från punkkonserten i rummet intill. Över några flaskor väl kurerat naturvin och klassisk svensk husmanskost försöker de prata med varandra. Men tycker de att det är jobbigt? Att musiken är för hög? Att BDSM-uppklädda punkare som går mellan borden stör deras matro? Nej, faktiskt inte. De verkar behöva den här sortens upplevelse precis lika mycket som konsertbesökarna. En annan kväll fylls restaurangen av affärsmän och dragqueens. Det håller på att hända något här, och vi behöver alla det – en rekreationsplats. En välförtjänt timeout efter några år av kriser som bara verkar avlösa varandra, en lång tid där mer har försvunnit i utelivet än kommit och vad som känns som en evig ekonomisk kris. En afton på kontinenten - en paus från Malmö.

Efter att ölkrogen Lundabryggeriet gick i konkurs tog Ivan Bjurman över köket på Brogatan. På sitt cv har han bland annat Kvarteret Åkern, för dom som minns det. Han var kanske en av dom sista pusselbitarna som föll på plats. Menyn byts efter behag och erbjuder husmanskost med stort H. När jag sneglar över på pannbiffen mittemot mig ger han mig ett av dom där få tillfällena där jag tvivlar på varför jag inte äter kött. Men mina majscrepes är häpnandsväckande goda. De smälter i munnen och är lika syndigt greasy som personalen är snygg.

Som regel består menyn av tre förrätter och ett halv dussin huvudrätter. En fisk, en vegetarisk och resten kött (oxkind, fläsk, kyckling). Det är ett köttätar-ställe, men ingen går härifrån besviken. Maten är värd sitt pris och ligger på en human nivå. En riktig biff för 220 spänn gör heller ingen ledsen.

Det är självklart inte för alla, min egen mamma vill exempelvis inte gärna gå tillbaka på grund av just akustiken och ljudet. Vegansk mat måste oftast förbeställas. Den som är sugen på cocktails får söka sig någon annanstans, här finns bara groggar, grön Tuborg på flaska och naturvin i alla prisklasser. Högt och lågt blandas skamlöst. Ändå vallfärdar folk hit, och hela tiden söker det sig nya typer av gäster hit. Det är redan ett av få riktiga stammis-ställen där samma ansikte dyker upp flera gånger i veckan för att läsa tidningen över ett glas vin på vägen hem eller ta sina affärsmiddagar. 

Stundtals känns det nästan som att man är i Paris. Inte bara för den vackra bistron och att det nästan bara finns kött på menyn. Mer för friheten, romantiken och erotiken. Den börjar redan när man kommer in: ett rött dämpat ljus från ett stort konstverk signerad Sara Sjöbäck hänger över den klassiska baren och gör det till det perfekta date-stället en vardagskväll. Den minst sagt otillfredsställande ventilationen gör helgerna svettiga och den sexklubbsliknande källaren under restaurangen känns rent ut sagt snuskig, på rätt sätt.

Men vi är i Sverige, och det kännetecknas kanske mest av att det serveras smörgåstårta varje lördag, humorklubb varje tisdag och återupplivandet av den klassiska gåsamiddagen i november. Allt pekar på att Julbordssäsongen bör bokas i god tid. Håll koll på kalendern via deras Instagram. Djs varje helg, konserter då och då och en ettårsfest utlovas.

Kanske är ändå det mest omalmöitiska saknaden av veganska alternativ på menyn, men vad gör det om hundra år. Och i ärlighetens namn ska vi alla buga av tacksamhet för detta äventyrspalats som bjuder in till mer festligheter än vad andra ansträngt sig för att göra på evigheter, och låter nya generationer ta del av Brogatans magi.