Ingen kan ta ifrån Telltale att deras berättelse om Guybrush Threepwoos fortsatta missöden i Tales of Monkey Island-följetongen var roande. Samtidigt kan nog ingen heller hävda att 3D-grafiken var annat än hjälplig.
Därför behövs spelmakare som tyska Marco Hüllen och Daedalic-studion mer än någonsin. Ända sedan den första och andlöst vackra bilden från The Whispered World visades har spelet gång på gång lyfts fram som en av den nya europeiska äventyrsvågens viktigaste titlar, utan att någon riktigt har vetat något om spelet. Det säger ganska mycket om hur sagolikt vackert The Whispered World är. Inspirerad av Hayao Miyazakis verk tecknar Daedalic här för hand en sagolikt vacker och melankolisk värld på kollisionskurs med sin undergång. Ansvarig är den blott tolvåriga clownen Sadwick. En molloken liten figur brottas med svåra existentiella kval och sin inrutade vardag. Det är en ovanlig hjälte i en ovanligt finstämd och tillbakadragen historia. Nu kanske Hüllen inte är någon Miyazaki, ännu i varje fall, men med tanke på att The Whispered World är hans debutspel tycker jag att han kommer nära nog.
