Killer 7

14:36 25 Jul 2005
Emellanåt hypas spel som in i bomben. Jag känner en viss skepsis inför ett spel som jag själv inte testat men måste jag erkänna att även jag slutligen slukas av hypen. Det går inte att fly, det är som en oundviklig tsunami som drar fram i vågor av strategiska jordskred från marknadsavdelningen. Alla spelutgivare haussar upp något långt innan dess release för att spelare ska tråna efter spelet och börja dregla varenda gång de hör dess titel. Men när det väl släpps och du har pyntat upp 600 surt förvärvade kronor så står du med ett spel i handen som knappt ens platsar i rea-backen. Det verkade ju så lovande så man vill verkligen försöka älska det, men det är inget annat än bajs. Alla trailers och bilder för [I]Killer 7 [/I]vittnade om ett annorlunda spel med cel-shading i en hårdkokt och avskalad atmosfär. Spelets skapare Gouichi Suda verkar dock ha tagit för mycket LSD när han tittade på animen [I]Golgo 13 [/I]eller såg någon hårdkokt deckare med Cagney i huvudrollen. [I]Killer 7 [/I]är en psykadelisk tecknad film noir med starka färgkonstraster och märkliga karaktärer som får Ulf Olsson och Thomas Qvick att verka som fullt normala medborgare. Den postmoderna storyn kretsar kring terrorister i form av monster som spränger sig själva och som utger sig för att vara heliga krigare. Inte helt oväntat hotar de världens existens. Man kontrollerar lönnmördaren Harman Smith som lider av grav personlighetsklyvning. Vi snackar inte om schizofreni i stil med [I]Fight Club, [/I]utan fysisk förvandling mellan sju olika alteregon. Smiths uppdrag är kort och gott att likvidera Kun Lan som ligger bakom de självsprängande monsterna. Allt vävs in i kryptiska budskap som framförs av abstrakta röster och sjuka personligheter som mördats av Smith, men som nu uppenbarar sig och hjälper honom. Den främste medhjälparen är en clown som dinglar upphängd i taket. Jag ryggar inte tillbaka av galenskaperna eller den ologiska handlingen. Trots allt har jag sett [I]Lost Highway [/I]och [I]Mulholland Drive [/I]flera gånger under samma helg i försök att tolka filmerna. [I]Killer 7 [/I]är oengagerade. Dess olika beståndsdelar ligger på en nivå som får mig att närmast tänka på den uppsjö av FMVspel som plågade oss under 90-talet. Allting är rälsbaserat, du går bara fram och tillbaka i plana miljöer. När du hör terroristmonsterna flabba sitt galna skratt scannar du området för att få dem synliga och skjuter sedan dem helt sonika. Som avbräck mot skjutandet finns enerverande och ologiska pussel jämt inlagda under spelets gång. Här om året bombarderades vi av budskapet att knark är bajs. [I]Killer 7 [/I]är värsta snedtrippen och inget annat än just bajs.
Plattform: 
Stad: 

Tidskriftspriset 2012

Nöjesguiden är Årets Tidskrift Digitala Medier 2012.

Läs mer

Fler spelrecensioner